Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
furenhet1 en på xerotermer ytterligt fattig skogsvegetation snabbt
tränga undan alla dessa örtbackar, stäppartade edafoider o. s. v.
med deras nvförvärfvade syd- eller sydosteuropeiska element till
ett fatal anspråkslösa reliktförekonister", och härmed vore den
antagna möjligheten för en invandring af nva sådana arter mycket
försvarad.
Härskade sålunda en gång i forntiden samma klimat som nu,
möttes xerotermerna på en vandring upp mot Falbygden af
betydande hinder, åtminstone 0111 de i samlad trupp skulle intaga någon
ståndort.
Hur langt tillbaka man skall förlägga den tidpunkt, då kulturen
lyckats skapa ett tillräckligt antal mellanstationer för att den nyss
antagna invandringen söderifrån upp till Falbygden skulle kunna
äga rum, är svårt att afgöra. Närmast har man att fastställa det
tidsskede, då skogstäcket upphörde att vara sammanhängande i
Götaland. Knappast kan man då gå bakom reformationstiden
(Sernander 1905, p. 8). Enär S///>a-samhällena, om man får
generalisera Asaka-förhållandena, ej äro säkert kända längre tillbaka än
från början af 1760-talet, skulle en svag möjlighet finnas för att de
konstituerats mellan detta årtionde och 1500-talet. Till att just dessa
tre Falbygdsbackar, men inga andra i hela Skandinavien, blifvit
klädda med Stipa, Dracocephalum etc. under dessa århundraden, är
det väl svårt att finna någon giltig orsak. Eller skulle sådana
lokaliteter verkligen ha funnits i mängd, men spolierats på 1700- och
1800-talen!
Nästan ingen sannolikhet linnes sålunda för att S^/po-samhällena
sammanslutit sig i historisk tid och endast en svag sådan för att
detta skett under klimatförhållanden som de nuvarande, men
fallande i förhistorisk tid. Lika liten blir sannolikheten för en
kon-stituering under en lid med insulärt skaplynne. Samma slutenhet
i skogstäcket skulle då, om ej en människostam med hög kultur
förhindrade det, uppstå och verka hämmande på spridningen af
örtbacksväxter, och hvad särskildt xerotermerna bland dem angår,
skulle de ståndorter, som genom edafiska förhållanden kunde vara
dem gynsamma, blifva synnerligen sparsamma. Och man behöfver
endast kasta en blick på hela .S7//>«-gruppens nuvarande utbredning
1 Jfr t. ex. Skhnandkh, De sydnerkiska barrskogarna p. 41—42 och slutkapitlet
i Seknandkr, Sveriges växtvärld.
2 Uppkomsten af dylika gynnas på skiffer- och kalkgrund. Sådan saknas nästan
på de stora landmassorna söder om Kalbvgden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
