Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
öfver de danska öarna landfast med kontinenten. För sà vidt
frågan gäller invandringstiden i dess förhållande till våra kvartära
nivåförändringar, är Gunnar Andersson af samma åsikt som jag.
Han vill emellertid som bekant icke erkänna tillvaron af hela
norden omfattande klimatiska perioder. I stället uttalar han sig om
denna tids klimatiska karaktär sålunda (18%, p. 39): »Efter allt
att döma bör under senare delen af ancylustiden, då förbindelsen
med världshafvet var afspärrad, denna lokall kontinentala karakter
ha framträdt ännu starkare än i nutiden, samtidigt med alt i västra
Skandinavien klimatet tydligtvis var utprägladt insulärt» och 1905,
p. 69: »Als gegen das Ende der Kiefernzeit die Wärmesumme des
Jahres der heutigen gleichkam und in der Eichenzeit noch höher
stieg, entstanden im südbaltischen Gebiet zwei Klimatypen, ein
warmer und trockener im Osten und ein feuchterer im Westen.»
Om Falbygden i öfverensstämmelse med en del östsvenska
kalktrakter, där Andersson tror att del kontinentala klimatet
polentie-rats, edafiskt afvikit från detta Västsveriges insulüra klimat,
nämnes icke.
Under det mäktiga inflytande, som upptäckten af istiden de första
decennierna utöfvade på allt hvad utvecklingshistorisk
växtgeo-grafi heter, var del själfklart, alt man skulle tyda alla förekomster
af glaciala växtformer pä låglandet som relikter från denna period
eller tiden närmast efter densamma. I en uppsats af år 1<S94 »Om
s. k. glaciala relikter» och i några följande arbeten såsom »Om
fjällväxter i barrskogsregionen» visade jag, alt om också
understundom så var förhållandet, hade i en mängd fall glaciala former
ner-vandrat på låglandet vid tillfällen, som ligga vår tid betydligt
närmare. Så visar jag, alt vi lia en grupp af nordliga växter som
relikter från den atlantiska, en annan från den subatlantiska
perioden, att i nutiden på blottad jord i skogsregionen diverse fjällväxter
äro mycket viktiga kolonister o. s. v. — l)et är till en del analoga
synpunkter jag nu skulle vilja lägga på xerotermernas
vandringshistoria inom Sverige.
Jag har ingen anledning att direkt frångå det nyss refererade
antagandet om atl Stipa och en rad andra xerotermer så pass lidigt som
under den boreala perioden för första gången invandrade till södra
Sverige. Och ytterst sannolikt är det också, att sådana allmänt
sammanslöto sig till formationer af ungefär samma beskaffenhet som
de i detta arbete skildrade S/Zpa-kullarna. Det har också nyss
under hänvisning till hur ett insulärt klimat inrycker örtbackarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
