Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
i skogssamhällenas utvecklingskedja och den tvära omsvängningen
af de ifrågavarande xerotermernas gränslinjer mot Nordvästeuropa
framhållits, att deras invandring omöjligt kan förläggas till ett
lidsskede af så insulärt skaplynne som detta områdes. Efter den
bo-reala tiden kom just en period, den atlantiska, med utprägladt
insulärt klimat, hvars nederbördsförhållanden orsakade en tillväxt
af torfmossarnas och kalktuffernas massa, som aldrig vare sig förr
eller senare med undantag för några af de mest omfattande
sub-atlantiska S/j/iogTJum-försumpningarna förekommit i postglacial tid.
Alldeles gifvet måste då större delen af xerotermerna i Västgötafloran
ha försvunnit eller reducerats till relikter. Frågan ställer sig nu: är
det dessa relikter såsom sådana hvilka fortlefvat intill nutiden?
Eller ha ej under den subboreala perioden, som aflöste den
atlantiska, nya invandringar och sammanslutningar af samma
xeroter-mer ägt rum, och finnas ej flera utsikter för att det är just några
af dessa som blifvit bevarade intill vår tid?
Ett afgörande svar på denna fråga kan ej lämnas, men jag tror
att man ger ett bättre uttryck åt det egentliga sakförhållandet
genom att antaga S//pa-samhällena som relikter från den subboreala
perioden, lämnande oafgjordt om dess xeroterma konstituenters
första invandring faller i boreal eller subboreal tid. Alltför litet
tar man hänsyn till att samma växt vid upprepade ocli vidt skilda
tillfällen kan intränga i ett vegetationsområde. Och oriktigt är det
att utan vidare förlägga »invandringstiden» såsom sådan endast till
det första inträngandet. Och än större företräde får detta mera
aktualistiska åskådningssätt, om det kan ledas i bevis, att den
subboreala perioden varit af en ovanligt torr och varm karaktär, enär
den da naturnödvändigt måst medföra xeroterma samhällens
utbredning. All så varit förhållandet med Skandinavien i sin helhet
skall jag ådagalägga i följande kapitel; i detta återstår nu atl visa,
alt just i den ifrågavarande delen af Västergötland så varit fallet.
Kalktuffer.
Skultorpslu/]en. Den starkt markerade myllrand, som ligger
mellan den subatlantiska yttuffen och de mäktiga atlantiska
tuff-bankarna, har redan förut efter Hulth framhållits som markerande
den subboreala periodens uttorkande inflytande på källorna. Om
dess fauna jämför Sernander 1902, p. 417.
Kärr.
Mariesjömossen. — Dess vidsträckta, af Hulth som subborealt på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
