Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
visade stubblager är redan förut omtaladt. I den tallstubbarnas
rötter omgifvande torfven finnas tallkottar och hasselnötter.
(Sernander 1902, p. 419). Jag hittade de senare så långt ut i mossen, att
de efter all sannolikhet härstamma från buskar, som under
sub-boreal tid växt ute på torfmossen.
Stenstorp (l9 7/s06). :— På prästgårdens ägor ligger ett större,
upp-odladt, tämligen djupt kärr c. 170 m. ö. h. Tämligen centralt i
detsamma, på c. 60 cm. djup under hopsjunken kärrtorf stodo på
ett mindre område medelstora stubbar. Vi hafva här enligt min
uppfattning en sådan subboreal skogsholme som den, hvilken under
samma tid och samma omständigheter växt upp på den djupa
myren Nysen på norra Gotland. (Sernander 1894, p. 63—64).
Falköpingsmossen (l99/g06). — Denna väldiga torfmosse, belägen
c. 200 m. ö. h., vore intressant att undersöka till hela sin
utvecklingshistoria. .lag har endast besökt enstaka punkter af
densammas stränder. Emellertid tvekar jag ej att på grund af erfarenheter
från andra kvartära bildningar på och invid Falbygden tolka
ett skogstorflager, hvilket jag här anträffade närmast under en
la-kustrin bildning, som subborealt och de ofvanliggande bildningarna
som härstammande från den subatlantiska transgressionen. Ej långt
från Falköpings station rådde i mossens öfre delar på en sträcka af
åtminstone 20 m. följande lagerordning:
1. Kärrtorf, förmultnad, c. 40 cm.
2. Bleke med sötvattensmusslor och -snäckor såsom Valvata sp.,
5—20 cm.
3. Skogstorf med Betula alba, Phragmites communis (möjligen
invuxen från ofvanliggande lager), Corylus Avellana (l nöt) o. s. v-,
30 cm. + .
Lillåmaderna. — I det egendomliga rullstensås-landskap, som
utbreder sig utmed västsluttningen af Hökensås, framgår en
utpräglad, ungefär milslång dalsträckning i rakt nordlig riktning från
Klämmesbo, Fröjereds socken i söder. Bottnen af denna dalgång
upptages af mader, genomdragna af den obetydliga Lillån. Deras
vegetation och utvecklingshistoria hade jag tillfälle att i sällskap
med fil. kand. A. Stalin undersöka den 27 juni 1906.
De växtsamhällen, som sammansätta dessa mader, äro af mycket
växlande natur.
I norra delarna, där ån tagit sig en verklig fåra, hvars vegetation
karakteriseras genom bestånd af Phragmites, Iris, Baldingera,
Nu-phar luteum, men framför allt af Scirpus lacustris, alternera som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
