Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
af åren 1771—177ti. Wahlenberg säger 1820 i sin Flora
Upsali-ensis, p. 208, om dess förekomst: »Hab. in agris secalinis elevatis
rarius; nuper lectum a parte orientali urbis satis copiose, sed
fre-quentius in paroecia Sko lacus Måleri, ubi etiam in pascua collina
adscendit». I Danmarks socken växer den i nutiden på örtbackar
af den vanliga typen, som sticka upp ur eller begränsa åkerfälten.
I en ståndortsanteckning härifrån (Säfja 192S/S07) fick jag den till
och med strödd på en profyta af c:a 10 kv.-meter. Hvilka af
lokalerna, de i åkrar eller de på örtbackar, som böra tolkas som
primära, är icke lätt att skaffa sig en bestämd mening om. I viss
man talar för det första alternativet, alt Wahlenberg, som nämndt,
1820 ansåg dess egentliga ståndorl i Uppsalatrakten vara »in agris
secalinis» och att han förklarade den enda förekomsten »in pascua
collina» så, att den uppstigit dit från åkern.
Polygala comosa. Jmfr. p. 80.
Om vi granska uppträdandet af de sydosteuropeiska xerotermer,
som finnas på dessa Uppsalalislor, märka vi genast, att man med
större eller mindre sannolikhet har anledning att misstänka tre af
de särskildt behandlade arterna, nämligen Sahna pratensis, Lavalera
thuringiaca och Melampyrum arvense, som relativt sena synantroper.
Med dessa exempel för ögonen skulle mot min teori om de öfriga
sydosteuropeiska xerotermerna som invandrare från den varma och
torra subboreala perioden kunna invändas, att kanske kulturen
under gångna tider infört äfven dessa. Detta så mycket mer, som
det i denna trakt urgamla landtbruket i hög grad bidragit till att
lokalerna icke indragits i skogarnas utvecklingsserie. Att sa är
förhållandet med ytterligare en eller annan, t. ex. Anthemis linctoria, som
nu mera tillfälligt anträffas i örtbackarna, torde med kännedom om
deras historia inom norden i sin helhet kunna anses för säkert. Men
för andra såsom t. ex. Aspernla linctoria och Polygala comosa, hvilka
aldrig äro kända såsom egentliga ogräs, faller det sig svårare. Och
om man anser isolering från närmast liggande fyndorter som ett
tecken på reliktnatur och icke på recent invandring — jmfr
resonne-manget om Slipa-växterna — måste man för dem liksom för
dessa antaga relikthypotesen. Då fyndorterna ligga så lågt öfver
hafvet, att deras vegetation, sedd från torfmossarnes
utvecklingshistoria, måste konstituerats under skogsbottnens och den öfre
kärrtorfvens bildningstider, ställer sig frågan: under hvilken af dessa
perioder invandrade de ifrågavarande xerotermerna? Alt ej annat
svar på frågan kan gifvas, än under skogsbottnens tid, d. v. s. under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
