Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
und allem Anschein nach dürfte dieselbe im freien wenigstens nicht
abgekürzt werden.
Iii auffälligem Gegensatz zu diesen Farnen stehen Cystopteris fragilis
und Asplenium adiantum nig rum. Der erstere hat sogar eine recht
sonderbare Fähigkeit, seinen Entwicklungszyclus zu vollenden. Ich
möchte nur ein Exemplar erwähnen, das aus einer Aussaat von
1. X 1904 stammte, und das schon 18. V 1906, somit nach einer
Zeit von nicht völlig 20 Monaten 12 cm lange Sporophylle
getrieben hatte, die mit zahlreichen Sori ausgestattet waren. Etwas
längere Zeit schienen die fraglichen Asplenium-Kxempiare zu
beanspruchen. Sie wurden 7. V 1906 ausgesät und haben jetzt 15. V
1908 fertile Sporophylle.
Wie sich die Farne in der Natur in der diesbezüglichen
Hinsicht verhalten ist meines Wissens noch nicht ermittelt worden.
Es liegt somit hier eine interessante aber sicherlich zeitfordernde
Aufgabe zweifelsohne vor, die noch immer auf ihre Lösung wartet.
MORFOLOGISK-BIOLOGISKA ANMÄRKNINGAR OM NÅGRA SVENSKA
ORMBUNKARS GAMOFYTER.
sammanfattning.
Studiet af ormbunkarnes könliga generation inleddes redan på
1840-talet genom arbeten af Here framstående forskare, och
sedermera har litteraturen på detta område vuxit högst betydligt. Vår
nuvarande kännedom om dessa organismer kan därför betecknas
som mycket god.
Emellertid brister erfarenheten i ett hänseende ganska afsevärdt.
Det stora flertalet författare, som sysslat med
ormbunksgamofyter-nas studium, har nämligen skaffat sig material genom sådd af
sporer; hur gamofvterna förhålla sig på sina naturliga växplatser har
lämnats alldeles obeaktadt. Just i denna punkt återstå sålunda
ännu flera frågor att besvara. Jag gjorde fördenskull till min
uppgift att studera dem i naturen och företog af denna anledning med
understöd af Botaniska Sektionens i Uppsala Elias-Fries-Stipendium
sommaren 1905 en resa på Gotland, hvarest hufvudsakligen
Torsburgen saml de båda Karlsöarne närmare undersöktes. En del
Suensk Botanisk Tidskrift 1908. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
