- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 2. 1908 /
(73)

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svensk Botanisk Tidskrift, loos. Bd 2, n. 3.

REFERAT.

O. Galloe, Danske Likeners Økologi. — Botanisk Tidsskrift udgivet

av Den Botanske Förening i Köbenhavn. Band 28 (h. 3), ss. 285—

372 och tafl. 3—17. — Köbenhavn 1908.

Spridda notiser öfver lafvarnas- ekologi föreligga visserligen i
litteraturen, men för några omfattande specialstudier har den hittills icke varit
föremål. Det försök, förf. här gjort, förtjänar därför mycket beaktande
och bör otvifvelaktigt verka väckande för fortsatta undersökningar.

I det första kapitlet lämnas läsaren en kort öfversikt öfver den
föregående litteraturen, hvilken kompletteras genom en fyra sidor stark
litteraturförteckning i slutet af afhandlingen. Därefter preciserar förf.
närmare de frågor, han uppställer för sig till besvarande. Det gäller, säger
han, att skildra, l:o hvilket komplex af yttre faktorer (»Livskaar»)
förefinnes i hvarje särskildt samhälle, 2:o hvilka lafvar visa sig kunna
finna sig till rätta under dessa yttre förhållanden och 3:o de
tilläfventyrs förefintliga morfologiska och anatomiska byggnadsanordningar, som
kunna anses betinga, att de i hvarje särskildt växtsamhälle funna
lafvarna förmå att nöja sig med just de där till buds stående
lefnadsförhållandena.

Dessutom karakteriseras i detta kap. lafvarnas biologiska typ.
Lafvarna äro i allmänhet xerofyter utan några bestämda hviloperioder
(åtminstone icke i fråga om deras rent vegetativa arbete, möjligen dock i
fråga om det reproduktiva). Vattenupptagandet sker genom hela
växtkroppens yta. Detsamma är fallet med transpirationen, hvilken som
bekant i allmänhet försiggår mycket hastigt, så att lafvarna snart torka.
Som skydd mot för stark afdunstning tjänstgör barklagret, hvars verkan
dock uppenbarligen är föga effektiv och endast afser förhindrandet af
alltför snabb uttorkning. Att lafvarna kunna uthärda stark och
långvarig torka utan att dö, beror på intracellulär, för oss ej närmare
bekanta egenskaper. Alla lafvar äro enligt förf. fotofila, om ock i olika
hög grad. Som skydd mot för stark belysning, som skulle menligt
inverka på gonidierna, tolkar han åtskilliga i barklagret förefintliga
färgämnen. Längre fram omnämnes en annan byggnadsanordning, som anses
hafva samma ändamål. Hos renlafven t. ex. finnas stora intercellularrum
i ytligt liggande väfnader. Vid torka tränger luft in i dessa rum och
ger åt lafven en snöhvit färg. Då ljuset nu har att passera än genom
starkare ljusbrytande, än genom svagare ljusbrytande kroppar, förmår
endast en ringa del af detsamma intränga till gonidierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/2/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free