Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(74)
I följande kapitel skildrar förf. lafvegetationen inom skilda
växtsamhällen eller på olika substrat: klitterna, hedarna, mossarna, skogarna, de
särskilda i dessa ingående träden, ensamt växande träd, klippor och
stenar. Största intresset synes mig anknyta sig till skildringen af
klit-ternas och hedarnas lafvegetation, dels därför att denna utvecklar sig
under de extremaste och åtminstone i viss mån ogynnsammaste yttre
förhållandena, dels därför att den är skäligen artfattig. Framställningen
kan på grund häraf blifva mera klar och koncis, då den ej behöfver
tyngas af alltför stor rikedom på detaljer eller för många restriktioner,
betingade af afvikelser från den vanligast förekommande
organisationstypen.
På klitterna förekomma på marken (på olika fuktiga lokaliteter olika
arter) flera CAadoniæ, t. ex. Cl. rangiferina, Cl. pyxidata, Cl. foliacea ( =
Cl. alcicornis) och Cl. coccifera, Pelligera canina, Cornicularia aculeata,
Stcrcocaiilon paschale m. fi.; på buskarna växa epifytiskt Ramalina
poly-morpha subsp. farinacea, Xanlhoria parielina, Parmelia olivacea, P.
phy-sodes, P. saxatilis, Physcia stellaris, Cetraria sæpincola och några
skorp-lafvar, såsom Lecidea parasema och Lecanora siibfusea. Särskildt de på
jord växande måste vara så byggda, att de kunna fördraga intensiv
belysning; de äro till färgen antingen bruna —nästan svarta eller hvita, i
senare fallet med talrika intercellularrum i de ytligt liggande väfnaderna.
Vidare äro de utsatta för mycket stark transpiration; för att den
skadliga inverkan af denna måtte förminskas, äro de i allmänhet försedda
med tjockt kortikallager. Cladoniæ hafva dessutom kraftiga
stereomcy-lindrar innanför gonidiallagret, hvilka enligt förf. icke blott hafva
mekanisk uppgift, utan äfven skola bidraga till att hindra för stark och hastig
uttorkning. Flera på klitterna växande lafvar, t. ex. Cladonia pyxidata.
Cl. coccifera och Cl. rangiferina, hafva på ett eller annat sätt byggda
hapterer, som tränga ned i sanden och förhindra lafvens lösryckande
och bortförande med vinden.
Framställningen förtydligas med talrika figurer, som visserligen äro
ganska skematiska — såsom nästan alltid är fallet med figurer öfver
lafvarnas anatomi — men som väl framhålla just det, förf. vill hafva
framhållet.
Efter samma plan fortgår framställningen öfver lafvegetationen i andra
växtsamhällen ocli på andra ståndorter.
På klitterna hafva lafvarna (de olika arterna) näppeligen att uthärda
någon konkurrens sinsemellan eller med andra högre växter. Inom andra
samhällen blir detta däremot ofta fallet; så t. ex. i bokskogen och på
mer eller mindre fritt växande bokar. Bokens krona genomsläpper som
bekant endast en ringa mängd ljus, särskildt om sommaren. Pä vintern
blifva förhållandena i detta hänseende gynnsammare, i hvad rör de äldre
träden, hvilkas döda blad falla af på hösten. På yngre individ eller i
yngre skogar sitta dessa däremot kvar öfver vintern, och då utgör den
starkt reducerade ljustillgången ett så godt som absolut hinder för
utvecklingen af lafvegetation på stammarna. I en normalt utvecklad, frisk
äldre bokskog är marken täckt med nedfallna löf och glest bevuxen med
en artfattig flora af gräs och örter, hufvudsakligen vår- eller försommar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
