Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(88)
lic. 1882. H. t. 1882—h. t. 1883 tjänstgjorde B. som lärare i botanik
vid Alnarp och var samtidigt vik. föreståndare för Malmöhus läns
frö-kontrollanstalt. År 1883 disputerade han för fil. doktorsgrad i botanik
och blef omedelbart förordnad till docent i detta ämne. Promoverades
till fil. doktor år 1884. Då emellertid vid denna tidpunkt utsikterna till
en dräglig existens som botanist voro alltför sväfvande, vände B. sin
forskarhåg snart nog från botaniken till zoologien.
Det porträtt af Bergendal, som här återgifves, är taget under något
af åren 1881 —1885, och hänför sig alltså till den tid, då B. ännu var
botanist.
Redan år 1886 utnämndes han till docent i zoologi, inom hvilket ämne
sedermera tyngdpunkten af hans forskargärning blef förlagd. Efter en
elfvaårig, oaflönad docenttid blef B. år 1894 e. o. professor i jämförande
anatomi och tio år därefter blef han kallad att efterträda A.
Qvenner-stedt som ordinarie professor i zoologi och prefekt för zoologiska
institutionen i Lund. Vid realskolan i Lund verkade B. i många år som lärare
och under åren 1892 — 97 jämväl som skolans rektor.
Bland B:s resor i botaniskt syfte må nämnas en färd i Bohuslän
sommaren 1875 med understöd af Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskap samt en botanisk resa i Norrland, särskildt Jämtland, år 1882.
Af längre studieresor må erinras om B:s deltagande i en färd till
Nord-Grönland samt en längre tids vistelse vid biologiska hafsstationen i Neapel
och Messina. Som zoolog har B. varit en mångsidig forskare, hvilkens
författarskap utmärkte sig för gedigenhet och skarp kritik.
Den reda och klarhet, som var ett genomgående kynnesdrag hos
Bergendal, gjorde honom till en pedagog af rang. Hans föreläsningar
utmärkte sig för öfverskådlighet, koncentration och ett kraftfullt framförande.
1 sitt umgänge med oss studenter var han enkel, anspråkslös och mera
den äldre kamraten än den höglärde professorn. Det fanns i
Bergendals väsen något sträft, oslipadt, nästan bryskt, som i förstone på mången
verkade som otillgänglighet, men detta hans så karaktäristiska sätt i yttre
måtto speglade ingalunda den lijärtegode »David», sådan vi alla lärde
uppskatta honom. Redan från unga år var B. alltid högt uppburen inom
Lunds studentkår, där han bl. a. en tid beklädde posten som kurator i
Göteborgs nation och som kårens ordförande. Under sina sista lefnadsår
var Bergendal Akademiska Föreningens ordförande — Lunds studenters
högsta hedersbevisning.
Ehuru B. sålunda endast under några korta år kom att verka som
botanist, medhann han dock att genom sin gradualafhandling inskrifva
sitt namn i den svenska botaniska forskningens historia. B. började
sina botaniska studier under J. Agardh, men det blef hufvudsakligen
professor F. W. C. Areschoug, som kom att bli bestämmande för hans
forskningsriktning. Vid denna tid hade växtanatomien en stark
blomstringstid i Lund. Det är professor Areschougs ovärderliga förtjänst
att ha bragt växtanatomien i vårt land in på för sin tid nya banor.
Alltför länge hade växtanatomien varit en rent deskriptiv vetenskap och
urartat till ett lämligen själlöst hopande af histologiska fakta, så att
Schwendener i sin Das mechanische Princip etc. (1874) med ringaktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
