- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 2. 1908 /
390

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svensk Botanisk Tidskrift. i9os. Bd 2, h. 4.

STIPA PENNATA I VÄSTERGÖTLAND.

EN STUDIE ÖFVER DEN SUBBOREALA PERIODENS INFLYTANDE

PÄ DEN NORDISKA VEGETATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA.

AF

RUTGER SERNANDER.

Forts.

Hurudan gestaltade sig nu nordens vegetation under detta den
subboreala tidens torra och varma klimat? Redan förut har i
samband med diskussionen 0111 Stipas förutsättningar att framtränga
genom de sydsvenska skogarna upp till Falbygden denna fråga
framställts, och några antydningar gjorts, 0111 huru vi på forskningens
nuvarande ståndpunkt kunna ställa svaret. Vi skola nu upptaga
problemet till en något vidlyftigare behandling.

Ett direkt svar erhålla vi genom att granska växtresterna i som
säkert subboreala igenkända lager från torfmossar och andra
bildningar.

I hufvudsak lämna de subboreala torfmoss-fossilen — tyvärr
direkta upplysningar endast om vegetationen på själfva platsen.
Den första upplysningen är, att i de depressioner, som i nutiden
upptagas af torfmossar, kärr- och moss-samhällena under subboreal
tid varit betydligt inskränkta till sitt omfång - lniru mycket blir
en lockande uppgift för framtidens geografi att bestämma - genom
att skog vandrade långt ut pa ytan af den atlantiska periodens
hy-drofila bildningar. Kommo relativt torra skogar till utveckling,
kvarstå af desamma endast rester af själfva träd- och
buskbestån-den, ofta härjade af skogseld, mera undantagsvis af de andra
skikten t. ex. någon Hylocomium-art från bottenskiktet. Om skogen
varit mycket sumpig, ökas antalet arter, al’ hvilka lämningar blifvit
bevarade, och man får sådana vackra och långa fossillistor som de,
hvilka Samuelsson lämnat från de subboreala sumpskogsbottnarna
i Älfdalens backmyrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/2/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free