Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
af reslig, mossig tallskog, här och där med enstaka
krvpvi-den, fårsvingel etc. — — Under sandlagret, som ofta har en
rödgul anstrykning, följer ett 1 meter mäktigt torflager. Detta består
i öfre delen af starkt hoppressad, trådig tufdun, som lätt låter dela
sig likt glimmer i tunna blad, nedåt af väl förmultnad björktorf.»
Kanske björktorfven är boreal och tufdunstorfven atlantisk? I
så fall vore säkerligen flygsanden subboreal.
Högbom har i Svenska Turistföreningens Årsskrift för 1901 skildrat
ett litet vattensystem med en ganska säregen hydrografi, som
kommit till utbildning mellan åskullarna i de mäktiga glaciolluviatila
bildningarna söder om Dalälfven i Gustafs socken, Dalarna. En
källsjö, Mossbysjön, afbördar sig 0111 vårarna det öfverflödande
smältvattnet genom en bäck, som genomlöper ett pärlband af tätt
intill hvarandra liggande småsjöar, innan dess välten i den yttersta
af dessa, Linsjön, försvinner i sanden för alt på lägre nivåer
framkomma som källsprång. Samma lösa, lätt genomsläppande
sand-och grusarter, hvilkas vta under öfversvämningstiden impregneras
med ett fint mosediment, råda vid mellansjöarna, hvadan deras
vattenstånd, som strax efter snösmältningen är högst betydligt, under
sommarens lopp sjunker till ett minimum. Genom bäckens uttorkande
komma de att sakna såväl af- som tillopp. Strandvegetationens
fördelning och utveckling — mina studier härleda från 1923/904
och 198/t()6 — kommer härigenom att ställa sig rätt egendomlig.
Barrskogen rycker med mer eller mindre distinkt gräns fram till
den normala högvattenslinjen. Den del af sjöbottnen, som först
fram på sommaren hinner torrläggas och som under hösten åter
kommer under vatten, är klädd med mattor af Juncus supinus,
Bulliarda aquatica, Scirpus acicularis etc. Mellan skogen och dessa
vattenväxter ha vi en zon, som torrlägges, i den mån vårfloden
sjunker undan. Den del af vegetationsperioden, under hvilken denna
zon ligger ofvan vatten, är för kort att tillåta hydrofytsamhällen
att komma till utbildning pä den genomsläppande grunden. I stället
växer en märklig formation, en slags .Agros/is-stäpp, bildad af
Agro-slis stolonifera, vulgaris och canina i rikliga eller ymniga exemplar,
hvars matta ej fullständigt täcker underlaget. Mot sjöstranden är
den uppblandad med Alopecurus geniciilatus och .Juncus bufonius:
mot skogen öfvergår den i en smal, xerofytisk zon, en lafhed med
flera Cladonia-arter samt Iiæomyces rosens.
Linsjöns egenskap af samlingsbassäng gör, att vårfloden när mycket
högt, vanligen upp till 13 meter öfver bottnen. Då emellertid vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
