Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
flygsandsdriften tog nog, efter hvad J. Gunnar Andersson ocli förf.
trott sig finna, sin början som en följd af den starka fårbetningen
under vissa delar af 1700- och 1800-talen, och var troligen starkare
då än nu. Från hvilken tid härstamma emellertid de enorma
flygsandsmassor som bilda randdynens kärna? Ön höjde sig under
litorinatiden öfver hafvet, och det är naturligen den subboreala
perioden, på hvilken man då närmast tänker. Den subatlantiska
periodens fuktiga klimat skulle sålunda ha orsakat den bindning af
sanden, som i sen tid genom kulturens ingrepp brutits. Äfven
andra lagringsfenomen vittna på samma sätt. Vid Nybygget finnes
innanför randdynen en stor slätt. Denna är beväxt med
ängsvegetation, hvars ymniga gräs, strödda örter och tunnsådda mossor
dock icke fullständigt täcka underlaget, som består af flygsand.
Denna hade tydligen vid undersökningstillfället (l827/694) relativt
nyligen bundits af dessa växter. Svagt sandslipade stubbar af tall,
mera sparsamt af ek stucko nämligen här och där upp ur sanden,
och några enstaka gamla ekar, oxlar och rönnar samt ett
hagtorns-träd voro ännu kvar efter etl af flygsanden spolieradt trädbestånd.
Den gamla skogsmarken fanns också under den 15—65 cm. djupa
flygsanden som en 15 cm. mäktig mylla. Denna låg emellertid på
ett gammalt flygsandslager, hvilande på klapper med stor
tjock-skalig Cardium edule. Skulle vi här ha ett subborealt
flygsandsfält, som under subatlantisk tid skogkläddes?
Från Essunga socken i Västergötland meddela R. Tolf och E.
Haglund en särdeles märklig profil: torf öfverlagrad af
skogsbun-den flygsand, hvilken möjligen vid närmare undersökning skall visa
sig vara förhistorisk. Haglund meddelar p. 4—5:
»Oförklarligare är emellertid det andra fallet och torde endast
kunna förklaras såsom torfmosse täckt af flygsand.
Midt på slätten i Essunga socken höjer sig helt obetydligt en
mindre, skogbeklädd sandås, som vid Flinteberga täcker en mindre
torfmosse. ’Sanden växlar i mäktighet mellan 0,5 och 1,5 ni., är
gulaktig och tämligen fin, oskiktad och tämligen jämnkornig.
Torfven är starkt sammanpressad och består af tufdunstorf öfvergående
i björktorf. Området är bevuxet med tallskog, hvars rötter ej
nedgå i torfven. Likadana bildningar finnas å ett par andra ställen
t. ex. vid skolhuset ocli Asgärdet.’ (Tolfs ant.) Då jag för någon
tid sedan gjorde ett besök i Essunga, var jag äfven i tillfälle att
se denna högst egendomliga bildning och konstatera riktigheten af
Toi.fs karta och anteckningar. Hela områdets vegetation utgöres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
