Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398)
nordöstra sida på vida sträckor till åtminstone ett 100-tal meter
från den recenta flygsanden växer på ett system af småkulliga
gamla dyner, hufvudsakligen gående i NV—SO. Fordomlima
skogseldar kunna vara orsaken, men det linnes också en möjlighet, att
här, åtminstone delvis, föreligga subboreala dyner. Alldeles säkert
är nämligen, att en lång serie af mycket varma och torra somrar
skulle medföra en ganska storartad intensitetsökning af Linsjöns
flygsandsdrift. Denna betingas nämligen, som nyss antydts, nu af
att de solexponerade sidorna af den under sommaren torrlagda
sjöbottnen då hinna uttorka så kraftigt, att Agrostis-släppen ej
förmål-sammansluta sig annat än på de nedre partierna, hvarigenom vinden
får makt med de solstekta sandvidderna och detta ju mer de
uppvärmas och uttorkas. Den supponerade serien af varma och torra
somrar skulle dessutom ytterligare sänka den något så när
sammanhängande Agros/zs-stäppens gränslinje och flygsandsdriften
härigenom erhålla en omfattning, som säkert skulle bli ödesdiger för
de närmast tillstötande skogsmarkerna.
Som ett observandum för framtida undersökningar öfver
Syd-Dalarnas gamla dvnbildningar bör framhållas, att skogsbundna
dyner här ingalunda synas vara sällsynta på de glacioiluviatila
sandfälten. Sä har jag t. ex. sett sådana i tallskogarna omkring
Dufnäs.
Till hvad vi genom dessa mer eller mindre direkta vittnesbörd
vunnit i kunskap 0111 den subboreala periodens vegetation, kunna
vi möjligen på ett par andra vägar skaffa oss ett komplement.
Vi skola då först granska vegetationen i de trakter, hvilka i
nutiden kunna förmodas ha ett med den ifrågavarande perioden
ho-mologt klimat.
Det inre Rysslands ekregion på gränsen mot stäpperna utmärkes
af ett kontinentalt klimat, men, som Tankiljew särskildt fäst
uppmärksamhet på, äro visst ej alla sphagneta uttorkade. Som i det
föregående framhållits, ha .S7//,ia-växterna här trots skogen som den
dominerande formationstypen en integrerande betydelse i
vegetationens sammansättning, .lag har också redan förut antydt, att det
är här vi närmast hafva alt söka en viss homologi till det
subboreala Sydsverige. Den växtgeografiska litteraturen öfver detta
område är ganska rik, men till större delen affattad på ryska. Om
vi ur denna litteratur utvälja några af Korschinskys, af v. Herder
i Bot. Centralblatt refererade arbeten öfver områdets östra delar,
finna vi i dem ett synnerligen rikt synekologiskt jämförelsematerial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
