Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410)
För ett litet område — Uppsalatrakten — gjordes nyss en
analytisk behandling af Horan på de örtbackar, som genom åkerbruket
räddas från att indragas i skogarnas serie, med särskild hänsyn till
xerotermerna. Af denna analys framgick, att man hade skälig
anledning misstänka Salvia pratensis, Lavalera thuringiaca och Melampgrum
arvense som inkomna för resp. ell eller annat århundrade sedan. —
Äfven andra af Uppsalatraktens växtsamhällen ha på samma sätt riktats
med sydosteuropeiska xerotermer. I de llesta fall höra dessa samhällen
till »kulturgränsen», om de ej rent af äro fullkomliga
»kultursamhällen». Af hithörande växter kunna nämnas Anthemis tinctoria,
Bunias orientalis och Dracocephalnm thymiflorum, af hvilka de 2
sista som Uppsala- eller Upplandsfynd för första gången inregistrerades
i svenska Horan. De två förstnämnda, af hvilka som speciallokal
för Uppland Linné för Anthemis i K. V. A. Handl. 1742 p. 25
anför Wäxer något kring Upsala» och i Flora suecica ed. 2 1755
]j. 194 »in pratis apricis argillosis passim, imprimis in Uplandia»,
och Bunias orientalis anses ha inkommit omkring 1760, äro
fortfarande stadda i en jämn ökning, om ej människan direkt söker
hejda densamma. Dracocephalnm däremot har, sedan den
fortlel-vat ungefär ett sekel, ej kunnat anträffas på de sista årtiondena.
Första gången anföres den af Ehrhart i hans Beiträge 5 p. 20,
men utan lokal. Liljeblad (1792) anger den för »gator och tak
i Upsala och Wahlenberg 1820 i Flora Upsaliensis p. 202 »in
plateis et ruderatis Upsaliensihus raro, apud nos e seminibus
siberi-cis primum inquilina facta». Exemplar tagna af honom »på taken
i Svartbäckstrakten medio juni 1820» och »vid Rickomberga» åren
1<S24 och 1825 ligga i Herbarium Upsaliense. På 1830-talet synes
den ha blifvit vanlig litet hvarstädes. »Etiam extra urhem nunc
legitur, ut ad Ilickomberga el ad agrum jugi Polacksbacken
copi-ose» säger Myrin 1834. Från 30-, 40- och 50-talen ligga exemplar
i Upsalaherbariet, af hvilka följande ha närmare lokaluppgifter:
Carl Hartman 1844 & 1845 i »Svarthäcken, på tak» och R. Fries
1853 »Svartbäcken». Ännu pà 1850- och 1860-talen var den enligt
välvilligt meddelande af min nyligen aflidne vän doktor Robert
Fries rätt vanlig pä torflaken i Svarlbäcken.
På de allra sista ären ha en hel del sydosleuropeiska
växtformer inkommit genom sädesimporten till Uppsala ångkvarn. Dessa
ha genom ifriga llorister, särskildt II. Witte, T. Floderus, A. och
T. Fries år 1903 (Witte, Sveriges ruderatilora p. 51— 58) blifvit
uppspårade och i litteraturen registrerade. Om några af dessa skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
