Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409)
De utprägladt sydosteuropeiska relikterna i .SV/pa-kullarna på
Kalbygden ligga i nutiden väster om den lika utprägladt
nordvästeuropeiska AV/to-mossarne på östra Tiveden ■— hvilket vittnesbörd om
de två stora förskjutningar åt motsatt håll, som den sydsvenska
vegetationens olika element undergingo i resp. subboreal och
subat-lantisk tid!
I hvilken riktning det nutida klimatet utvecklar sig veta vi icke.
Aili tyder emellertid på att den subatlantiska periodens klimat
framemot nutiden, med hvilken perioden utan gräns sammanflyter,
småningom blifvit torrare.
Den nordliga karaktär, som kom att utmärka de subatlantiska
kärren och mossarna, har i det föregående exemplifieerats med
artlistor från Lillåmaderna (p. 211) och försumpningarna i
Uppsalatrakten Ip. 228). Nutidens klimat tyckes ha reducerat dessa
subatlantiska former till relikter. Utom Lillåmadernas subatlantiska
glacial relik ter kan som en sådan från vart Stipa-område nämnas
Betala nana på en mosse i Fröjereds socken nära landsvägen
mellan Rödesand och Kullebo (19"’/(.06). Ett sphagnetum hade här
förvandlats till ett pinetum hylocomiosum med fåtaliga raster af det
lefvande Sphagnum-tåckei. På ett område med Catilina vulgaris,
Ledum palustre, Myrtillus uliginosa och Vacciniam Vitis idwa växte
nästan manshög Betala nana, lläckvis riklig.
Någon torr och varm period af t. ex. så utpräglad art som den
subboreala är dock icke nutiden. Men märkas bör, att, hvad
Sydsverige särskildt beträffar, i stort sedt de växtsamhällen, som
för-suinpat subboreala skogar och täckt dessas lämningar med mäktiga
torfbäddar, i nutiden under normala förhållanden så godt som
alltid utveckla sig åt mera xerofila stadier. Om kulturens storartade
omdaning af våra naturförhållanden är orsaken härtill, torde vara
tvifvelaktigt. Så mycket mer framträder detta kulturens inflytande
i specialfall. Skogarnas glesnande, åkerviddernas uppbrytande och
dräneringen af såväl våt som frisk mark ha pa tusentals och åter
tusentals lokaler skapat möjligheten för xerofytiska element alt
utbreda sig i en omfattning, som de näppeligen under i öfrigt lika
allmänna klimatiska förhållanden skulle fått i en obruten natur.
Af särskildt intresse är, att vissa sydosteuropeiska xerotermer, som
genom den mänskliga odlingen kommit till vårt land, härigenom
gynnas i sin vidare utbredning, och att sålunda vår vegetation
återfår en del subboreala karaktärsdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
