Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41,S
natur kring Geneversjöbäckenet, antar en regionförskjutning på
ungefärligen samma belopp under den xeroterma period, hvars
tillvaro han med sådan energi och med en sådan rad af
växtgeogra-liska fakta förfäktar. Hans slutsats är nämligen den, att detta område
då haft klimat och vegetation liknande den llik af la région
médi-terranéenne, hvilken tränger upp i Rhönedalen till ett stycke ofvan
45°. Pour le bassin du Leman, nous étions arrivé à estimer
pen-dant la période xérothermique la movenne annuelle de température
à 12 la movenne hivernale à 1°—2° et une chute d eau d env.
70 cm.» 11906, p. 172). För den skandinaviska norden har jag
gång på gäng i denna afhandling sökt visa att regionförskjutningens
maximum uppnåddes eller fortfor under subboreal tid. Äro
verkligen die aquilonare Periode alias la période xérothermique och
denna tid samhöriga, skulla vi sålunda få en i hög grad märklig
analogi, som kunde bli utgångspunkten för en enhetlig uppfattning
af den europeiska vegetationens utvecklingshistoria under de sista
skedena af postglacial tid.
Jag har redan förut framhållit, att om min tolkning af den
lagerföljd, Weber påvisat för de nordtyska mossarna, är riktig, blir
det enhetligt byggda Sphagnumtorflagret ofvan lämningarna af
Webers I’rockenperiode subatlantiskt. En förändring af klimatet
till insulärt betingar sålunda den subboreala periodens afslutande.
Nåväl, har också detta klimat varit kallt, kanske till och med
kallare än del nutida? Nvss diskuterades del sannolika i att icke
blott Centraleuropa haft ett postglacialt klimatskede, betydligt
varmare än det nutida, utan äfven att detta omfattat den subboreala
perioden. Men har den härpå följande klimatförsämringen varit
kontinuerlig, eller har en särskild del af subatlantisk tid varit
särskildt kylig? Af följande skäl skulle jag vilja framkasta
möjligheten af det senare alternativet.
Weber har nyligen intagit samma kritiska ståndpunkt mot de
s. k. boreal-alpina relikterna på Nordtysklands mossar som den,
hvilken jag i en uppsats »Om s. k. glaciala relikter» år 1894
utvecklade om liknande förekomster på Medelsveriges. »Mir ist
bislang», säger han 1906, p. 112, kein einziges Hochmoor im
norddeutschen Tieflande bekanntgeworden, dessen Sphagnumtorfschicht,
d. Ii. (lie Schicht, welche das Sphagnetumim Laufe langer Zeiträume
aus seinen Kesten unter sich anhäufte, bis in die Glazialzeit
hinabreicht.» Det subboreala (boreala Weber) afbrottet har enligt
Weher på ett så genomgripande sätt förstört de föregående perio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
