Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417)
ret är mycket rikt på rötter af Qnercus pedunculata och att i de
lakustrina bildningarna under detsamma ligga talrika frukter af
Trapa natans. Granen börjar (p. 10) i en »1 m. bis 0,65 m.
dunkel-bräunlicher, sehr sandiger Torf , liggande mellan stubblagret och
Trapa-zonen.
När en gång Centraleuropas torfmossar undersökas efter samma
synpunkter som de, hvilka nu leda de svenska växtgeografernas
arbete, framträda belt säkert en mängd andra motsvarigheter till
vår subboreala periods djupa ingripande äfven i dessas
utvecklingshistoria. Troligt är, att också här spåren efter ett varmare
klimatskede äro till finnandes, och att man då med dessa subboreala
bildningar såsom ledlager skall kunna konstatera samtidigheter
mellan dessa spår och vår lilorinatid med dess subboreala
underafdelning. Särskildt skulle jag vilja framhålla de tyska bergskedjornas
högre partier ofvan de nuvarande ek- och hasselgränserna som
synnerligen lämpliga utgångspunkter för en sådan jämförande
undersökning. (Jfr Drude 1900 p. 107.) Redan nu vet man nämligen, all
lämningar af såväl ek som hassel äro anträffade i denna regions
torfmossar. Särskildt bekanta äro de på Harz samt Fichtel- och Erzgebirge.
På Harz uppskattar redan E. von Berg p. 139 på grund af de
subfos-sila ekfynden regionförskjutningen till 1,500 fot. Från Erzgebirge
uppger Sitensky hasselnötter från torfmossar på 84G—1,000 m:s höjd
öfver hafvet och E. Köhler från 820 m. ö. b. I nutiden saknas
bär hassel. Drude säger 1902 p. 123 om densamma: »Berührt die
Gebirgswälder nur im unteren Grenzgebiet bis ca. 550 m.;
Standorte 700—900 m. sind selten.» Sitenskys profiler (p. 149—155)
ånge dock för etl eventuellt subborealt eller tör ett öfverhufvudtaget
från litorinatiden härstammande fyndlager väl djupt liggande
hasselnötter.
Som bekant har Gunnar Andersson i sitt verk öfver hasselns
nuvarande och forna utbredning i Sverige efter de subfossila och
relikta hasselförekomsterna sökt uppskatta beloppet af den
regionförskjutning, den svenska växtvärlden undergått sedan litorinatiden.
Han kommer till det resultatet, atl vegetationsgränserna i Norrland
en gång legat ett par breddgrader längre mot norr, eller att
vegetationsperioden då varit i genomsnitt 2,4° C. varmare än nu. Det
ligger säkerligen mer än kuriositetsintresse i att Kerner, som nyss
p. 413 refererats, för sin aquilonära period kommer till en ungefär
lika betydande regionförskjutning, från sydost räknadt, och att
Briquet, för att förklara sina xerotermiska relikter af mediterran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
