Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(131)
ländska sjöar, Arkiv för Botanik, Bd 28, III: 5, 1902 använda
liöjdskikts-indelningen framgår här näppeligen. Förf. gör sig själf skyldig till en
inkonsekvens i framställningen. I de två första ståndortsanteckningarna
frän vattenväxtsamhällen uppför förf. Utricularia-arterna såsom
långstams-växter, på alla följande ställen såsom kortstamsväxter. Af intresse äro
författarens iakttagelser om vattenväxternas öfvervintring, ett förut alltför
litet bearbetadt område inom den nordiska botaniska litteraturen.
Vid Sandviken i Vemdalens s:n har förf. i Ljusnan funnit vidsträckta
formationer» af Caltha palustris såsom vattenöfverståndare, hvilket
intressanta förhållande åskådliggöres af en synnerligen belysande bild. På
samma lokal växa »på ett djup af ända till 2 m. vid lågvatten i enstaka
individ eller bestånd icke blott Hippuris vulgaris f. fluvialilis och
Alopc-curus fulvus v. nalaiis utan äfven Agrostis stoloniferu, C.allha palustris,
Mijosotis palustris, Veronica scutellata. På denna lokal når ingen af dessa
växter någonsin ofvan vattenytan», utan äro de här fullt submersa.
Vid framställningen af kultursamhällena lämnar förf. en intressant
skildring af »kulturgränsens växtsamhällen». Anteckningar meddelas här
om vegetationen vid timmerkojor och på platsen för en kolmila samt
om floran på och vid landsvägarna. Af Härjedalens kärlväxter antager
förf., att 145 arter eller omkring 25 proc. med stor sannolikhet kunna
sägas vara införda efter människans bosättning . Af hortikulturellt
intresse äro skildringarna af områdets trädgårdar och trädgårdsväxter.
Vid behandlingen af växtsamhällena ofvan barrskogsgränsen skiljer
förf. mellan inom barrskogsregionen liggande, från Helagsfjällsgruppen
isolerade fjäll . hvilka samtliga kunna sägas sakna en verklig
björkregion» och där »skogsgränsen bildas af barrträden . och
Helagsfjällsgrup-pens tjäll med särskildt å Helagsfjället vackert utbildad björkregion.
Hvad Hamrafjället beträffar säger förf., att det enligt hans förmenande
är absolut oriktigt att, såsom Sernander gjort, där tala om en
barrskogsregion. Detta författarens uttalande utan uppställande af en ny,
från den af Sernander följda definitionen afvikande definition på
barrskogsregion, måste enligt anmälarens förmenande anses absolut
oriktigt. - Från Hamrafjällets subalpina och alpina regioner omnämner
förf. en mängd af ståndortsanteckningar belysta olika växtsamhällen.
Ett sista kapitel i afhandlingen ägnas åt »florans olika element . Förf.
omnämner här trenne artgrupper af större växtgeografiskt intresse .
nämligen »1) arter med rent västlig utbredning inom Härjedalen, hvilken
utbredning sammanhänger med deras förekomst inom norska
floraområdet», >2) arter, endast förekommande i Härjedalens östra och södra
del , samt »3) arter inom Härjedalen, endast iakttagna på någon enstaka
lokal». Redan förut har förf. varit inne på den intressanta frågan om
vår Horas rekrytering från väster, och han lämnar här ytterligare ett
oväntadt rikt bidrag till denna frågas slutliga afgörande. Af författarens
undersökning framgår nämligen med all önskvärd tydlighet, att 12 arter
med allra största sannolikhet kunna sägas vara västliga invandrare till
Härjedalen: Arabis hirsuta, Blechnum spicant, Cardamine silvatica,
Coto-neaster vulgaris, Corydatis fabacea, Erysimum hieraciifotium. Listera ovala.
Polygala amarella, Sedum annuum. Slachys silvatica. Trollius enropæus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
