Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
licerats eller också endast i korthet omnämnts i floristiska och
systematiska arbeten.» I viss mån torde detta nog bero därpå, att
flere af våra allra främsta botanister frånkänt monstrositeterna
nästan hvarje värde för systematiken. Så säger t. ex. Elias Fries
i en uppsats i Botaniska Notiser för år 1840 (s. 91), »Bidrag till
bestämmande af de olika begrepp, som innefattas under
varietets-benämningen», att missbildningarna (monstrositates) för
systematiska botaniken vore af föga intresse, såsom helt och hållet atypiska
och så inkonstanta, att man vanligen finner dem på samnia stånd
eller från samma ort med den vanliga och således alldeles icke
böra upptagas såsom varieteter, likaså litet som man kan antaga
några egna varieteter af människosläktet efter alla dess möjliga
lyten. »I systematiska arbeten böra sådane aldrig särskildt
anmärkas (på sin höjd i en observation), men för Fysiologien äro de af
verklig vigt och intresse — och från dess synpunkt betraktade
kasta de synnerligt ljus på Systemet genom förklarande af de
meta-morfoserade delarnes ursprung och betydelse.»
Huru utbredd bland botanisterna denna underskattning af
missbildningarnas betydelse var — utom för fysiologi och morfologi —
framgår också ganska träffande af t. ex. ett ullalanden af H. von
Post, när lian i en sin uppsats, »Några ord till Fäderneslandets
yngre Botanister» (Bot. Not. 1842, s. 97) började arbeta för
special-florors och växtförteckningars upprättande och han därigenom
begynte lägga grunden till en rationell svensk vegetationsskildring.
Då han där nämligen uppställer programmet för en
vegetations-skildring och påpekar hvad den skall innehålla och hvad den icke
bör innehålla, så är det ganska egendomlig! att se, att bland andra
föreskrifter, som ges, så finnes den, atl »alla Monstrositeter och
Missbildningar, af hvad slag de vara må, så vidt möjligt är, icke
böra upptagas» (1. c. s. 104). De skulle särskildt beskrifvas.
Således det riktigt betonades, att de ej vore af något intresse hvarken
för systematiken ej heller för växtgeografien.
Det kan till en början synas egendomligt detta, men förklaringen
är kanske icke så alldeles svårfunnen. Det förhåller sig nog med
bildningsafvikelserna precis som med t. ex. de »dubbla» blommorna.
Af de allra äldsta botanisterna betraktades de som särskilda arter
fullt likvärdiga med de »normala» enkla och så uppfattades de ännu
t. ex. af Tournefort. Det var först Linné, som klart och tydligt
uppvisade de dubbla blommornas nära anslutning till respektive enkla.
I »Philosophia Botanica» lämnar Linné en framställning af de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
