Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
tala emellertid tvenne omständigheter, dels den att svampen blott
uppträdde i nämnda förvaringskärl och ej i de talrika andra, som
förvarades på samma ställe under likartade förhållanden och dels
att den aldrig ledsagades af andra svampar, i främsta rummet det
annars alltid vanliga möglet. Enär jag samtidigt varit sysselsatt
med studium öfver Penicillium-arler, har jag egt rikligt tillfälle att
öfvertyga mig om, att vid liktidig närvaro af dessa och
Byssochla-mys den senare städse som svagare snart dukar under för och
för-kväfves af de vid rumstemperatur långt kraftigare växande
mögelsvamparna. Detta torde också vara den förnämsta orsaken till,
att denna svamp, som ju ej synes vara alltför sällsynt, hittills
undgått botanisternas uppmärksamhet.
Vid högre temperatur åter ändras förhållandet mellan de båda
svampsläktena. Kändt är ju, att Penicillium-axtema i allmänhet äro
mycket känsliga för högre värmegrader; de utvecklas då icke alls
eller åtminstone dåligt, alldeles i motsats till den termofila
Bys-sochlamys. Vid + 35° C. eller + 38° C. fick därför den senare
afgjordt öfvertaget och utväxte fullt ren, äfven om sporer af
mögelsvampar närvoro å substratet. Till följd af infektion från i luften
förefintliga Penicillium-sporer var det mig ofta svårt att erhålla
renkulturer, innan jag ännu vunnit kännedom om svampens
fysiologiska egendomligheter i förhållande till dels temperaturen, dels
sprit. Genom talrika försök har jag nämligen öfvertygat mig om
att dess sporer besitta förmågan att t. o. m. under lång tid uthärda
sprit utan att förlora groningsförmågan; snarare synes denna vätska
gynna utvecklingen. Ett par af de ofvan anförda med svampen
betäckta växtdelarna öfvergötos med riklig mängd sprit, öfver
glaskärlet bands omsorgsfullt ett fast papper och vätskan lämnades
att sakta intorka. Sedan detta skett, uppväxte åter ett kraftigt
mycel, som normalt alstrade de tre slagen af sporer. Kärlen fingo
nu stå öppna och, sedan Byssochlamys öfvertäckts af ett lager gröna
Penicillium-arteY, hälldes åter sprit på. Resultatet blef detsamma,
svampen visade sig åter och liksom förut fullt ren.
Mögelsvamparnas sporer voro döda. Således ett ganska egenartadt sätt att
erhålla renkulturer! Försöken upprepades därpå med kulturer å
plommongelatin samt med sprit i olika koncentrationer intill 90%"-ig.
Ascosporer utsåddes på substratet i profrör, dessa fylldes med
spriten och tillslötos väl med fasta bomullsproppar, så att vätskan först
efter cirka 4 månader hade hunnit fullständigt afdunsta.
Sporernas lifskraft var dock ännu efter denna tids förlopp oförminskad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
