Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296-
Obs. 3. En egendomlighet beträffande denna svamp må här
påpekas, nämligen att liksom Elaphomyces-arter äro värdplantor åt
tvenne Cordyceps-arter, äger Sclerodermii vulgare en storvuxen
snyltgäst i Boletus parasiticus. Den är i Sverige anträffad i
Västergötland vid Degeberg (S. J. Lindgren) och Göteborg (R. Fries), samt
i Danmark vid Silkeborg i Jylland (Sev. Petersen) m. fi. st.
2. Endogone Link.
Fruktkropp rundad, bildad af hopflätade greniga hyfer;
peridiet obetydligt (eller felande), af lös väfnad; det inre
(gleban?) tätare, med stora, tättsittande, klotformiga eller
säcklika ansvällningar i spetsarna på hyfers sidogrenar.
Syn. Endogone Link Ord. pl. (1809) p. 33. — Fr. Syst. myc.
II p. 295, S. V. Sc. II p. 438. — Tul. Hyp. p. 181. — Sacc. Syll.
VIII p. 905. — Ed. Fiscli. i Rab. Kr. Fl. V: 1 s. 124. — Schröt.
i Engl. & Pr. Pil. Fam. I: 1 s. 148 och Kr. Fl. Sehl. I s. 260.
Saprofyter. Myceliet fritt utbredt, i början utan skiljeväggar,
mö-gelliknande. Fruktkroppar påminnande om små tryfflar (t. ex.
smärre exemplar af Tuber maculatum), men inre byggnaden helt
olika.
Ehuru 100 år förflutit, sedan detfa släkte första gången beskrefs,
är del ännu tvifvel högeligen underkastadt. Tvekan har nämligen
uttalats, huruvida hithörande svampar äro att anse såsom
själfständiga arter. Redan i Fr. Syst. myc. III ind. framkastades en
gissning, att den enda då kända arten (E. pisiformis) vore en
outvecklad Nidul aria-art; E. Hoffmann har förklarat E. macrocarpa för
en »Conidienform» af Hymenogaster Klotzschii o. s. v. Äfven med
erkännande af deras rätt att bilda själfständigt släkte är platsen i
systemet mycket oklar. Äldre författare stälde det bland eller i
närheten af Tuberaceerna; så gjorde ock Tulasne, om än med någon
tvekan, och Saccardo upphöjer det till en egen familj : Endogonaceæ.
Nyare författare (t. ex. Schröter) hänföra det — likaledes med
tvekan — till Protomycetacea’ samt Ed. Fischer till ordningen
Carpo-hemiasci bland Hemiasceæ, under det att Baccarini (1903) ansåg
det tillhöra Oophijcomycetes (Saprolegniaceæ). Svårigheterna vållas
företrädesvis af ovissheten om huru de klotlika ansvällningarna
(»vesiculæ», »ampullæ») på en del hyfspetsar böra anses. Tulasne
kallar dem asci eller sporangia med tillägget- sporce proprie dictæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
