Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324-
Till växter med dålig fruktsättning hörde i främsla rummet
Or-f/jzs-arterna (se uppsatsens speciella del!). Hos Lamium Galeobdolon,
som, i motsats mot framställningen hos Knuth, icke tycktes vara
autogam i Arildsläge, satte på dess vanliga växtplats, i bokskog,
nästan ingen blomma frukt, utan den nödgades där uteslutande
fortplanta sig på vegetativ väg. De enda där verksamma insekter
tyckas vara flugor; åtminstone satte de på dylika lokaler
förekommande växter, t. ex. Sanicula och Anthriscus silvestris, hvilkas
blommor kunna befruktas äfven af kortsnablade insekter, rikligt med
frukt.
Calystegia sepium kan enligt Knuth normalt blott befruktas af
den stora svärmaren Sphinx convolvuli, hvilken fullständigt syntes
saknas i trakten af Arildsläge. Också lyckades vi aldrig där finna
några Calystegia-fruktei.
Till slut vilja vi i detta sammanhang nämna Lonicera
Periclyme-num, hos hvilken vanligen blott 1—3 blommor i blomställningen
satte frukt. Då autogami lios denna art ej är utesluten (Knuth)
framgår det tydligt, att dess blomapparat ej funktionerar
synnerligen väl.
I motsats mot dessa kunde vi ej finna en enda växt, hvars
blommor normalt befruktas af alla eller åtskilliga blombesökande
in-sektsgrupper, hvilken ej ägde fullgod fruktsätt ning.
Som synes, är det åtminstone ej en så uppenbar fördel för en
växt att ha högt organiserade blommor, som det vid ytligt
betraktande kan förefalla. Två fall, då växter lida tydlig skada af sina
blommors alltför specialiserade byggnad, ha vi redan omnämnt i
Dicentra spectahilis och Calystegia sepium-, ett annat exempel, om
än långt ifrån så slående, erbjuda talrika Papilionaceer — Lotus,
Lathyrus, Trifolium-arter o. s. v. — och Labiater — Ajuga,
Lamium, Galeopsis etc. —, där fjärilar väl kunna nå honungen, men
ej i gengäld utföra pollinationen. Vidare är det ju allbekant, att
många växter — t. ex. Aesculus, vissa Silenaceer ocli Labiater
etc. — få mottaga besök af talrika flugor, som suga deras honung
eller äta deras pollen utan alt därvid beröra märken eller
an-therer.
Det anförda synes oss svårt, ja omöjligt att bringa i samklang
med den Darwin-Müllerska teorin. Någon ersättning för denna
torde dock på den nuvarande ståndpunkten af våra kunskaper
vara omöjlig att åstadkomma.
Att man för en del egendomligheter i blommornas byggnad måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
