Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325-
frångå det teleologiska betraktelsesättet och i stället söka förklara
dem kausalt, tyckes framgå af K. Goebels försök öfver
blomfärgen hos Viola arvensis och alpestris (Goebel 3, p. 126—130). Han
skrifver där bl. a.: »Diese Erfahrungen .... zeigen, dass
Eigentümlichkeiten der Blüten, welche man, wie die Saftmale, bis jetzt nur
vom teleologischen Standpunkt aus betrachtete, einer Zurückführung
auf kausale Beziehungen fähig sind. Die Saftmale stehen offenbar
in Beziehung zu den durch die Struktur der Blüten bedingten
Ernährungsverhältnissen, welche auch die Verteilung der Nektarien
bedingt haben; erst in zweiter Linie kann eine durch ’Züchtung’
entstandene Beeinllüssung in Betracht kommen. Tatsächlich
finden sich Zeichnungen, die man bei Nektarien-führenden Blüten
zweifellos als ’Saftmale’ ansprechen würde, auch bei solchen,
welche keine Nektarien haben, z. B. die schwarzen Flecke an
der Basis der Blumenblätter von Papaver Rhoeas.» Hvad f. ö.
speciellt blommornas »honungstecken» beträffar, får man väl ej tillägga
de så benämnda färgstrimmorna uppgiften att vägleda insekterna,
förrän man pröfvat dessas synförmåga närmare; antagligen är denna
sa svag, att denna förklaring alls ej kan komma i betraktande.
Slutligen vilja vi blott påpeka, att man troligen underskattat
betydelsen af hyllets roll som skydd för frömjölet mot inverkan af
regn o. d. Att ett dylikt bevarande måste vara af största vikt för
växterna, framgår ju bl. a. däraf, att så godt som alla växter med
lågt organiserade, öppna blommor utföra ombrophoba rörelser (se
t. ex. Hansgirg 4), under det att dylika naturligtvis äro onödiga
hos t. ex. blommor af »humleblommornas» typ.
Genom att mera uppmärksamma detta förhållande skulle man
t. ex. åtminstone delvis kunna förklara, hvarför alla de talrika
autogama Labiaterna behålla en blomorganisation, som hindrar en
mycket stor del af de blombesökande insekterna från att bidraga
till pollenöfverföringen utan att ens skydda för honungstjufvar.
Äfven skulle härigenom något ljus kastas exempelvis öfver det
dock alltjämt mycket svårförstådda förhållandet, att
Pedicularis-nr-terna på Spetsbergen — där som bekant humlor saknas —
bevarat oförändrad genom så långa tider en blombyggnad, som
utestänger Diptera, de enda där förefintliga pollinationsförmedlarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
