Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(12)
dock knappast troligt. Vid ett nytt besök på platsen den 28 sistlidne
december i sällskap med min vän t. Vestergren iakttogo vi, att busken
tydligen blifvit afhuggen med en yxa, och det brukar nu ej vara vanligt
att en växtsamlare uppträder utrustad med en sådan. En väg har i
senare tider lagts öfver mossen, ehuru på ganska långt afstånd från
växt-platsen; möjligt är att busken afhuggits under bygget för att användas
till ett eller annat ändamål. Stubben var något multnad på ena sidan,
i öfrigt med frisk ved, 1 dm. lång och 3 cm. i genomskärning. Än var
det dock, om vi ej misstaga oss, lif i densamma. Tätt intill stubben
sköt nämligen upp ur marken ett ungefär lillfmgertjockt skott, hvilket af
allt att döma härrörde från den underjordiska delen af stubben, men vi
vågade ej af fruktan att skada detsamma gräfva så djupt i den frusna
marken, att sambandet säkert kunde konstateras. Detta skott hade
afhuggits samtidigt med hufvudstammen, men från detsamma hade under
föregående sommar skjutit 3 årsskott. Det största var ganska långt och
hade 18 knoppar, de två mindre hade resp. 6 och 7 knoppar. Skotten
visade tyvärr inga ftumiVis-karaktärer. De voro snarare hvad blad och
behåring beträffar lika B. odorato. Skotten voro starkt håriga med
lenti-celler, men utan hartsknoppar; bladen voro stora, breda, håriga som
odoralas. Alla bladen voro redan vid mitt första besök på platsen
affallna, men uppsamlades från marken omedelbart under stubben. Som
ingen B. odorato fanns i närheten, utan endast B. nana, som är allmän
öfver hela den lilla mossen, är det intet tvifvel om att dessa blad
härrörde från de omtalade skotten. Som bekant bruka »vattenskott» hos
björkarna afvika ganska betydligt till storlek och hårighet, så äfven hos
B. nana och B. intermedia, hos hvilka jag sett mycket storbladiga sådana.
Framtiden från utvisa hvad som blir häraf. Någon B. humilis blir det
väl knappast.
Resultatet af våra efterforskningar är sålunda, att den af Forsgård
insamlade B. humilis ej längre torde finnas på den angifna lokalen. När
och hur den försvunnit är obekant.
För den, som ej känner något närmare om denna för oss något
mystiska B. humilis, framställer sig osökt en del frågor till besvarande. Är
B. humilis öfver hufvud taget en god art? Är den svenska formen fullt
lik de utländska? Hur skall man förklara denna isolerade förekomst?
Kan den ej betraktas som en bastard eller afart härstammande från
våra vanliga björkar? Jag vill så godt sig göra låter söka besvara dessa
frågor.
Af B. humilis har jag haft ett tämligen rikligt herbariematerial till
mitt förfogande. Från Uppsala bot. museum har jag fått låna dels det
af Forsgård till e. Fries lämnade originalexemplaret, ur herb. E. Fries,
dels ett annat taget 1849 af Forsgård ur Th. Fries’ herbarium,
dels ock de i Herb. Normale utdelade, exemplaren sex Ingria»
(Ingermanland). Ur Jönköpings läroverks ovanligt vackra och rikhaltiga
samlingar (7 ex. B. humilis från 5 lokaler!) har jag genom lektor C. O.
von Porats välvilja erhållit några odlade svenska samt ett ryskt och
ett brandenburgskt exemplar till undersökning. Såvidt jag kunnat finna,
får B. humilis betraktas som en från våra vanliga björkar skild art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
