Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(13)
1) Kvistarna äro besatta med små gula (månne alltid gula’.’)
hartsprickar, endast med lup tydligt skiljbara från lenticellerna. Enligt
be-skrifningarna är hufvudstammen ofta blott en enda och grenar sig strax
ofvan marken i talrika, starkt uppåt riktade grenar. Busken eller det
busk-lika trädet förblir helt lågväxt.
2) Bladen variera något på olika exemplar. De äro enkelsågade,
ovala eller äggrunda, stundom vid basen ganska breda, t. o. m. med
något hjärtlik bas. De kunna enligt e. Fries variera med trubbigare
och spetsigare sågtänder, hvilket äfven stämmer med de af mig
undersökta exemplaren. De svenska voro af den mera spetsiga typen.
3) Honhänge na äro korta och laterala, sittande på kortgrenar.
Synnerligen karakteristiska äro honhänge fjällen. Därigenom afviker
arten bestämdt från B. verrucosa och B. odorato. Fig. 4 visar dem jäm-
Fig. 4. Honhängefjäll af a Betula verrucosa, b B. odorata, c B. nana,
d B. nana x odorata, e B. humilis. 5/i-
förda med honhängefjäll från B. verrucosa, odorata, intermedia (nana x
odorata) och B. nana. Fjällets alla tre flikar äro hos B. humilis långa
och smala, jämnbreda, midtfliken är längre och bredare än
sidofli-karna. Detta strider mot hvad Elias Fries säger i sin ofvan citerade
afhandling: »Alla flikarna äro lika långt utdragna.» Det var emellertid
lätt att å exemplaren se, hvarpå denna uppgift beror, ty på de pressade
honhängena var fjällets midtflik regelbundet genom prässningen något
nervikt, så att den såg kortare ut än den i verkligheten var.
4) Nötens vinge liknar närmast B. nanas, den är smalare än hos
både verrucosa och odorata; vingen når ej öfver nötens spets.
Någon egentlig skillnad mellan de svenska och utländska
humitis-eiLem-plaren har jag ej funnit. Med fullt skäl har F’orserumsbusken enligt
min åsikt blifvit förd till B. humilis Schrank.
Emil Haglund.
Tillägg- om Betula humilis.
Vid Botaniska Sällskapets sammankomst den 22 febr. 1909 begagnade
sig undertecknad af tillfället att, då de båda af Forsgård tagna svenska
originalexemplaren voro insända till tidskriften för fotografering, förevisa
dessa samt referera min vän Haglunds ofvanstående uppsats. För detta
ändamål genomgick jag äfven Botaniska Riksmuseets samlingar af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
