Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(65)
Något om Calamagrostis-hybrider.
i Meddel. af Soc. pro F. et Ff Fenn. redogör amanuensen H.
Lindberg för sina undersökningar angående C. gracilescens Bl. Både samtliga
finska exemplar och Blytts norska orig.-ex. har han funnit sakna dugligt
pollen; utom dess tyder dess rätt sällsynta förekomst äfvensom saknaden
af en enhetlig typ på liybriditet; en del former tydas som laneeolata x
neglecta, en del som neglecta x purpurea.
Erkännas måste också, att äfven oafsedt steriliteten växtens förhållanden
i Finland i allo göra antagandet af hybriditet sannolikt; då jag
genomgick de finska samlingarna och såg hur få och hur olikartade de till
gracilescens hänförbara exemplaren voro, kunde jag ej undgå att misstänka
dem vara hybrider af laneeolata och neglecta. A andra sidan var det mig ej
möjligt att skilja dem från vår svenska gracilescens, hvars förhållanden
åtminstone på den tiden måste anses omöjliggöra antagandet af
hybriditet, hvarom mer längre ner. Jag ansåg därför bäst att tills vidare lämna
hybriditetsfrågan oafgjord och hålla gracilescens-komplexen fortfarande
uppe som art.
Genom Lindbergs upptäckt af ifrågavarande formers sterilitet liar ett
väsentligt moment för frågans afgörande tillkommit. Liksom L. skulle
jag t. o. m. anse den fullkomligt afgjord, om icke en sak vore i vägen:
på alldeles samma grunder måste då äfven C. purpurea förklaras för
hybrid, af epigejos och laneeolata, och den konsekvensen tänker jag alt hvar
och en, som känner den växten i naturen, något drager sig för att
biträda.
Det är nämligen så, att knapparnas gula färg, som jag allt från
början af mina Calamagrostis-studier funnit vara en god karaktär för
skiljandet af gracilescens och purpurea från laneeolata, hos båda betyder
detsamma, nämligen sterilitet. Jag kom af en händelse vid Mölnbo
(Södermanland) att undersöka ståndarknapparna hos purpurea och fann dem
fullkomligt tomma (ss. i senare tiden upptäckts hos en del
Taraxacum-oeh Hieracium-former). I tanke att frömjölets försvinnande kunde
härröra från någon tillfällig sjukdomsorsak förnj’ade jag undersökningen år
efter år och fick ständigt samma resultat — blott en gång lyckades jag
finna ett stånd med godt frömjöl — och de olika bestånden af den i
trakten sällsynta växten, växande under ganska skilda förhållanden långt
från hvarandra, visade sig i nämnda hänseende alldeles lika. Och
förhållandet tyckes vara detsamma öfverallt. Jag har under ögonen ett
exemplar af purpurea frän Tromsö, och knapparna äro där lika tomma
som på Mölnbo-exemplaren.
Hur en sådan förekomst som purpureas vid Mölnbo, i isolerade
bestånd långt från hvarandra, skall kunna förklaras hos en som det tyckes
nästan fullkomligt steril växt, är en fråga, som väl kunde väcka misstanke
om hybriditet som det enklaste förklaringssättet. Och vore vi icke så
vana att betrakta purpurea som art, skulle det ej alls förefalla oss så
orimligt aff i den se epigejos x laneeolata: den är mellan dessa
fullkomligt intermediär, i vissa former bra lik laneeolata, i andra ej mindre lik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
