- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 3. 1909 /
96

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(96)

Den 30 mars 1909.

Professor r. Sernander höll föredrag om en experimentellt påvisad
Peltigera-art.

Lektor E. Henning föredrog om Berberisrost-frågan i kritisk
belysning.

Docenten R. Fries demonstrerade citroner af formen digitata.

Den 3 maj 1909.

Professor O. Juel demonstrerade kulturer af Mortierella reticulata,
Zggorhgnchus Moelleri och Absidia glauca.

Lektor H. W. Arnell föredrog om mossvegetalionen i Sarek-området
i Lule lappmark.

Botaniska sällskapet i Stockholm.

Den 22 mars 1909.

Prof. C. Lindman höll föredrag öfver Poa remota F’orselles, en
förbisedd art i den europeiska fi oran.

Föredr. visade, att den art, som af de skandinaviska lloristerna på
senare tider kallats dels Poa sudetica», dels Poa hybrida», är tydligt
skild från båda dessa mellaneuropeiska arter. Den beskrefs redan 1807
af den finske studenten i Uppsala, J. H. af Forselles, uti Linnéska
Institutets skrifter, h. 1, under namnet Poa remota (med afbildning). Uti
Wahlenbergs FI. Suecica (1826) och Fries’ Nov. FI. Suec., ed. 2 (1828)
uppföres den dock blott såsom en varietet af »Poa sudetica Hke»,
hvaremot Hartmans flora i flera upplagor upprätthöll den såsom egen art.
Sedan Fries i Mantissa 2 (1839) af misstag förklarat Forselles’ art för
en Glyceria (G. remota Fr., 1839), blef den öfvergifven såsom själfständig
art, och den ifrågavarande öfver större delen af Skandinavien samt
mellersta Europa utbredda, högväxta och ganska säregna Poa-arten
heter därför i Hn, Sk. 11. ed. 11 »Poa sudetica» och i de yngre svenska
Hororna »Poa hybrida».

Den diagnos, som Forselles själf skrifvit, visar alldeles bestämdt,
att han åsyftar en Poa och ej den ofvannämnda Glyceria.

Artens kännetecken äro följande:

Poa remota Forselles. Rladslidor sträfva; öfversta bladskifvan
10—15 cm. lång, långspetsad, 5—7 mm. bred; snärp 2—3 mm. långt,
helbräddadt; vippan mycket gles, emedan grenarna blott i sin yttre
del bära småax, ända till 3 dm. lång och nästan lika bred vid basen;
skärmfjäll smalt lansettlika, spetsiga, mörkare gröna än blomfjällen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/3/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free