Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(97)
och mycket sträfva; yttre blomfjäll smalt lansettlika, spetsiga och
raka, ej sträfva, men med luddtofs vid basen. Vippan grön, ej violett.
Strå 1—1,5 m. högt. — Arten är anträffad i nästan atla Sveriges
land-skap från Skåne till Lule lappmark, men på mycket begränsade
områden och i allmänhet blott vid käffor, i bäckdaiar och i fuktiga lundar.
Den går tiit Nordlanden och Österbotten och är spridd öfver mellersta
Europa. — Till jämförelse meddelas här några karaktärer hos de båda
arter, med hviika den förväxlats.
Poa hybrida Gaud. Nästan lika högväxt som föreg., men med smalare
och tätare vippa; alla bladskifvor långa och smala, öfversta
bladskifvan 15—30 cm. lång, 4—5(—6) mm. bred; bladslidor släta; snärp
1—2 mm. långt, helbräddadt eller något tandadt; skärmfjäll bredt
lansettlika, släta, blekgröna; yttre blomfjäll släta, vid basen med
luddtofs, af samma gestalt, som hos föreg., men ända till dubbelt så långa.
Vippan blekgrön, stundom något gråviolett. Denna art finnes i Jura,
Alperna och sällsynt i Sudeterna, men är ej funnen i Skandinavien.
Poa Chaixi Vill. Syn. P. sudetica Hænke). Strå vanligen kortare och
gröfre än hos de båda föregående och alla bladskifvor bredare; öfversta
bladskifvan blott 5—7 (sällan 10 cm. lång, 6—8 mm. bred, med kort
huflik spets .står därigenom närmast P. pratensis); vippan mindre och
tätare än hos de föreg., ofta äggrund, tätt stuten; skärmfjäll bredt
lan-settfika eller äggrunda, släta; yttre blomfjäll bredare och trubbigare
än hos de föregående och med krökt rygg, vid basen kala utan ludd)
men tätt sträfprickiga på och mellan nerverna. Vippan blågrön eller
starkt violett. — Tämligen allmän i bergstrakter från Sudeterna tilf
Pj’reneerna och sparsamt spridd öfver tyska låglandet; har sedan 100 år
tillbaka uppträdt i Skandinavien, men på mycket få ställen, numera mest
i parker (med gräsfrö?)
Fil. dr. Th. Wulff redogjorde i ett af talrika skioptikonbilder belyst
föredrag för »minnen från en studieresa i Tyskland och Österrike».
Resan hade företagits i hufvudsakligen agrikultur-botaniskt syfte.
Amanuensen E. L. Ekjian föredrog om »Pedicularis opsiantha, en
sen-blommande parallellart till Pedicularis palustris». Föredraganden hade
funnit den af honom nu nyuppställda arten i Småland i de s. k.
Ljun-garumskärren söder om Jönköping. Se Bot. Notiser 1909, p. 83—93.
Professor G. Lagerheim höll föredrag »om apelsiner».
Den 10 maj 1909.
Docenten O. Rosenberg höll ett föredrag: Om embryobildningen hos
släktena Taraxacum och Rosa*.
Professor C. A. M. Lindman föredrog om: Hyoscyamus-blommans
exposition k
Hofkamrer H. Hafström förevisade en större samling albinosformer
af växter tillhörande den svenska floran, insamlade hufvudsakligen i
Sverige och Schweiz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
