Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(110)
skog än de sydligare, och dessa siffror från mellersta delen torde kunna
tagas som ett ungefärligt genomsnittsvärde för hela Norrland.
Dessa försumpningar orsakas dels af sjöar och tjärnar, dels af
kallkällor. Ett särskildt slag af försumpning är den biologiska. Förf.
anser att de norrländska skogarnes markbetäckning i stort sedt
utvecklar sig från torrhetsälskande till allt mer fuktighetsälskande stadier.
■Sålunda får man se, hurusom på sandhedarna de grå lafvarna, ljungen
och lingonriset undanträngas af husmossan och blåbärsriset samt dessa
i sin tur till sist af hvitmossan och björnmossan, utan att från annat
håll tillrinnande vatten åstadkommer denna omvandling. Jag har i
södra Västerbotten t. o. m. sett stora hvitmossetufvor på moränåsar, där
såväl öfversilning som uppåtgående försumpning voro alldeles uteslutna.»
Enligt Kempe och Axel Lundström står denna art af försumpning i
samband med granens inträngande på marken. »Förklaringen härtill
skulle vara den, att när granen intränger på tallens mark och utfyller
det glesa tallbeståndet, bevaras dagvattnet längre än fallet var, medan
skogsbeståndet utgjordes af enbart tall. Ett barrblandbestånd eller
granbestånd skuggar alltid marken mer än ett rent tallbestånd».
Frågan om de vattensjuka markerna i Norrland vidgas eller icke
diskuteras ganska utförligt. Författarens egen erfarenhet är, att
myrarna allmänt fortfarande transgrediera. Flere observationer föreligga
ju öfver uttorkningsfenomen. Hvad orsakerna till dessa beträffar,
framhållas som en underskattad sådan de åtgärder, människan under
tidernas lopp vidtagit för att afleda vattnet. Af stort intresse är författarens
på ett omfattande material grundade erfarenhet, att ban aldrig sett
försumpning uppkomma efter eller genom afverkning, däremot på åtskilliga
ställen iakttagit, att försumpad skogsmark efter afverkning upptorkat.
Som en motvikt till den gängse uppfattningen af
försumpningsfenome-nen som en stor riksolycka sätter han betydefsen af de organiska
massor, som uppbevaras i torfbildningarna. Ȁgarne af Norrfands marker
tillkommer det att påskynda förmultningen och utnyttja värdet; de skola
då finna att hopandet af kväfvemassorna varit mera ett välsignelsens,
än ett förstörelsens verk.»
Afverkningen är en faktor, som med undantag för några just
därför ur forstlig synpunkt ganska märkliga bruksskogar först med midten
af förra seklet började influera på de norrländska skogarna och deras
utvecklingshistoria. De första 20—30 åren af denna tid bfefvo ödesdigra
för denna utveckling. Då endast bjälkar, plankor, baltens och bräder
ned till 6-tums bredd funno afsättning å världsmarknaden, men icke
dimensioner härunder, infördes en till sina verkningar synnerligen
irra-tioneil dimensionsafverkning allmänt i Norrlandsskogarna. Särskildt
gäller detta de för tallen ägnade markerna, där granen inträngt. Där
afverkades det grofväxta taflbeståndet, medan de öfveråriga, iafbehängda
granarna lemnades som föryngringsmedel å en mark, där tallen
ovillkorligen bort få vara herre.
Det var sålunda ej sköflingen som sådan af skogen, utan
underlåtenhet att i de gamla utvuxna bestånden borttaga affa träd med afstannad
tillväxt, stora eller små, som var denna afverkningsperiods kardinalsj’nd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
