Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(iså)
ling »Bidrag till groddknopparnas morfologi och biologi».1 Under sina
första utländska resor lärde han känna den då hastigt uppblomstrande
anatomiska tekniken, och med stort intresse tog lian upp de
växtanato-miska studierna. Den lilla afhandlingen från 1861 »Om bastcellers
ombildning i kristallförande parenchym» följdes dock först åtta år senare
af cn ny anatomisk skrift »Om bladets inre byggnad». Härmed var ban
inne på de anatomiska problem, som sysselsatte honom ända till hans
sista år och som småningom kombinerades med rent biologiska och
fysiologiska utredningar och spekulationer. Af botanikens stora
hufvudgrenar hade ban sålunda genom egna undersökningar gjort sig förtrogen
med alla undantagande den rena fysiologien. Hans svaga kemiska
utbildning, hans bristande handlag och obefintligheten långt fram i liden
af lokaler för hithörande arbeten hindrade honom alt själf lägga hand
vid fysiologisk forskning, men genom litteraturen höll ban sig förtrogen
med dennas framsteg och hade all möjlig vördnad för denna den
botaniska forskningens blomma.
Den stora och djupa allmänbildning han sålunda förvärfvat sig inom
botaniken gaf honom vyer och säkert omdöme beträffande de nya
riktningar, som bröto fram inom vetenskapen. När i början af 1860-talet
Darwins nva läror bragte storm i sinnena äfven i det stilla Lund och
då flertalet af de gamla lärda herrarna ställde sig afvisande till dem, trädde
Areschoug käckt och med själfsäkert ungdomsmod i breschen för
desamma. Han blef för många af de unga den nva världsåskådningens
pålitlige banerförare. Hans inträdesföreläsning som ordinarie professor
1879 om Charles Darwin verkar också som cn stolt och värdig
seger-fanfar, och hans vackra »minnesblad 1883 öfver den hädangångne
stormannen är i stil och framställning hans kanske bästa arbete.
Areschougs systematiska studier omfatta uteslutande fanerogamerna.
De gå i tvänne riktningar, den ena lämnande bidrag titi utredningen af
ett antal af den skånska florans kritiska släkten, den andra utgörande
bearbetningar af det rent floristiska materialet. Hans botaniska studier
började med ett studium af den för att vara i Sverige synnerligen
artrika hembygdens flora, och det gick belt naturligt Areschoug som hvarje
vaken yngling med intresse för floran. Han kommer dels att samla
växttopografiska uppgifter om arternas förekomst, dels alt på grund at
svårigheten vid vissa typers bestämmande få lust att utreda mera
påfallande sådanas systematik. Areschougs förstlingsarbeten på det
systematiska området anses af systematici som mycket goda, och hans bidrag
exempelvis till släktet Rumex systematik, ncdfagda i arbetena
»Adnota-tiones criticæ de speciebus nonnullis generis Rumex» af 1862 och »Om
några Rumex-former» af 1866, ha varit af grundläggande bctydefse för
den vidare utredningen af detta släkte. Redan på 1850-tafet hade ban
kastat sina ögon på det i Sydsveriges kusttrakter så mångformade och
1 Närmare uppgifter om af Areschoug författade skrifter återfinnas i här
bifogade bibliografi, sid. (193). För slutgranskning af densamma står jag i
tacksamhetsskuld till adjunkt Th. O.’ Ii. N. Krok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
