Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(191)
han vid tiden för sin afgång från professuren uppskattade till omkring
4,000 preparat. Äfven herbarierna tillväxte i hög grad under hans
energiska ledning. Han åstadkom btand annat ett synnerligt värdefullt
skandinaviskt herbarium, hvilket tillväxte ej minst genom rika tillskott från
det ärliga stora växtbyte, som Lunds botaniska förening anordnat.
Förglömmas bör ej häller, att därigenom att till institutets boksamling
efter A:s död skänktes den väsentliga delen af hans synnerligen fullständiga
och dyrbara bibliotek institutionens betydelse för de botaniska studierna
väsentligen ökats.
Detta mångsidiga intresse för den botaniska institutionens olika
afdelningar, paradt med minutiöst ordningssinne och stor påpasslighet i
tillsynen öfver att en hvar, som här hade något åliggande, fullgjorde
sin plikt, ledde därhän att Areschoug under sin 19-åriga professorstid
lyckades åstadkomma en botanisk institution, som blott vid få
universitet af denna storlek torde äga sin motsvarighet.
Fullväl insåg emellertid Areschoug, att botaniska institutet var blott
ett af medlen att vinna hufvudmålet, utbildandet af intresserade och
kunniga botanister. Jag hade lyckan tillhöra den generation af hans lärjungar,
som fick åtnjuta denna undervisning, sedan såväl planen som detaljerna
voro utarbetade och färdiga och då hans undervisningskonst stod på sin
höjdpunkt.
Hvad Areschoug fordrade af sina lärjungar var en allsidig botanisk
bildning, men han beredde dem också utvägar att erhålla en sådan.
I den af honom redan 1858 stiftade Botaniska föreningen, den
allra äldsta vetenskapliga fackföreningen vid universitetet, hade den
unge studenten godt tillfälle att under kamratligt samkväm såväl åhöra
som själf deltaga i meningsutbyten beträffande särskildt den systematiska
botaniken; här demonstrerades och kritiserades gjorda fynd, och här
fingo sjuttio- och åttiotalets studenter den impuls till eget tänkande och
egen specialforskning, som i senare tidens seminarieundervisning
systematiserats. Men Botaniska föreningens verksamhet hade ännu en uppgift,
nämligen det årliga stora växtbvtet. Omedelbart efter höstterminens
föreläsningars slut samlades alla botaniskt intresserade och en del ointresserade,
som kände att det inför Areschoug räknades som en merit att deltaga,
till »bytet». Natt och dag, endast med några få timmar undantagna för
sömn, arbetades här under högtryck, oerhörda »höskördar« från landets
alla delar genomsågos, ordnades och fördelades, allt under det att den
svenska florans arter innöttes med en säkerhet och ackuratess och
under en trefnad, som på det våldsammaste kontrasterade mot
intressedö-dande herbariepiugg. Man kunde vara säker på att då och då, ofta
sent ut på natten »gubben uppenbarade sig, fryntlig och skinande. Den
stora, välupplysta, varma salen, fliten och arbetslusten, det vakna
intresset för allt märkligt och nytt i artväg, som kom fram, ryckte honom
äfven på äldre dagar ofta med; den puttrande vattenkitteln förledde
honom att blanda en af dessa mörka, starka och söta toddar, som
åttiotalets Lundabotanister ännu minnas. Han gick då omkring, drack
ungdomen till, såg på växterna, berättade historier från egna och andras
exkursioner eller gjorde inlägg i fackfrågor. Under sådana stunder var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
