Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(190)
själfva den botaniska institutionen, hvilkens material utgjordes af
her-barier och diverse morfologiska preparat.
Redan 1874 lyckades emellertid Areschoug ur universitetets reservfond
erhålla 1,000 kr. till anskaffande af en första blygsam uppsättning för
fytotomiska öfningar och därmed grundlägga de växtanatomiska studierna
vid universitetet. Med berättigad själfkänsla säger A. om dem: »Trots
olämpligheten af denna lokal (herbarierummen) vunno ifrågavarande
öfningar, som voro de första i detta stag vid något nordiskt universitet,
stor anslutning från de studerandes sida. Sedan växtanatomien sålunda
vunnit fast fot såsom undervisningsämne vid universitetet, var tiden
inne att taga steget fullt ut för att bringa den botaniska undervisningen
till den ståndpunkt, som den numera intager vid de mera fullständiga
universiteten, i synnerhet de tyska. Uppgiften blef således nu att
härstädes söka få den experimentala växtfysiologien införd i undervisningen».
Såsom af det anförda inses, var emellertid en nödvändig förutsättning
härför att erhålla en ny institutionsbyggnad, inredd för anatomiska och
fysiologiska arbeten. En sådan behöfdes sä mycket mera som
herbari-ernas växande omfattning fordrade allt tillgängligt utrymme i den äldre
byggnaden. Redan i midten af 1880-talet var Areschoug färdig med sina
planer och ritningar för en nybyggnad, men oaktadt han med all flit
Och kraft använde sitt inflytande såväl inom som utom universitetet,
lyckades det först 1888 få fram frågan för riksdagen, hvilken också
beviljade 54,000 kr. till byggnad att utgå åren 1889—1891. Sällan torde det
ha hushållats omsorgsfullare med statens medel än vid detta bygge,
men oaktadt all upptänklig sparsamhet, hvilken dock ingalunda fick
gå utöfver den nva institutionens utrustning för sitt ändamål, förslogo
ej anslagna medel och räntor samt de 12,000 kr., som 1890 beviljats till
inventarier. Det erfordrades Areschougs hela skicklighet att från olika
håll hopplocka de felande, dock ej synnerligen stora beloppen. Han
lyckades också af Lunds stadsfullmäktige utverka plats för nybyggnaden i
den s. k. Östra promenaden, belägen mellan Rotaniska trädgården och
gamla kyrkogården, hvarigenom den förras areal ökades med omkring
4 tunnland.
Här är ej platsen att beskrifva den liva institution, som Areschoug
skapat och hvilken togs i bruk med ingången af år 1902. Den utgjorde
föremålet för hans glädje och stolthet på gamla dagar.
Nästa omsorg var att skaffa byggnaden innehåll. För fysiologisk
undersökning erfordrades kvalificerad person, och sådan fanns, men däremot
ej penningar till hans aflönande. Anskaffandet däraf fordrade mycket
arbete. Försöket att erhålla en laboratorsbefattning på stat
misslyckades, och först vid 1896 års riksdag beviljades på enskild motion 1,500
kr. till en assistent i fysiologi.
Med oförtruten ifver grep sig Areschoug efter den nya institutionens
färdigställande an med åstadkommandet af en biologisk samling, såsom
grundlag för hvilken blott obetydliga kollektioner af frön och frukter saml
ett fåtal andra föremål funnos. Med tillhjälp af intresserade lärjungar och
andra forskare, som han vann för saken, lyckades han ock på några få
år hopbringa en mycket vacker och väl ordnad sådan samling, hviiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
