Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(1
i hufvudsak betrakta som en slutformation, har björkängen som
nyss nämndt människan att tacka för sin tillvaro. Att dess
utveckling ej åter inledes i barrskogarnas och lunddäldernas serier beror
på den årliga slåttern, som hindrar buskar och träd att annat än
i spridda exemplar utvecklas. Ur lunddälder uppkomna
björkängar förekomma framför allt inom området för de marina
älf-sedimenten, nämligen på sluttningarna mot älfvar och åar, äfvensom
på de planare partierna på dalbottnarna, där fuktigheten ej är
alltför stor. Äfven ofvanför den s. k. marina gränsen förekommer denna
typ, så känner jag den t. ex. från liera ställen i Älfdalen utefter
Öster-Dalälfven; likaledes bar med säkerhet en stor del af de fuktigare
partierna af fäbodvallarnas björkängar uppstått ur lunddälder kring
bäckar och källor. Ur granlundar uppkomna björkängar åter
förekomma företrädesvis inom högre belägna byar och fäbodställen på
moränmark. ’ Att vid en beskrifning af björkängarnas
formationsserie skilja på dessa ur olika formationer uppkomna typer vore
mycket olämpligt, hvarför jag också här behandlar dem
tillsammans.
Alltefter markens olika beskaffenhet kan man urskilja åtminstone
två varianter af björkängen. Den ena af dessa förekommer
förnämligast på m. 1. m. sluttande mark, där friare ytor förefinnas
mellan träd- ocli buskgrupperna, = björkbacke. På mera
fuktig mark uppträder den andra varianten, där ett grundt lorllager täc {+-+}
ker själfva jordgrunden. Den påträffas på nästan plan mark eller
utefter bäckar, som rinna genom björkängarna, = fuktig
björkäng. Som en tredje typ kan möjligen uppställas björklunden,
som dock står lunddälderna, understundom strandsnåret mycket
nära. Här stå träden, till stor del tillhörande snårskiktet, tätare.
Högväxta gräs och örter växa och slingra sig i buskarna. Af
någon tillfällighet har först buskvegetationen blifvit så tät, att
fältskikten ej längre afmejas. Stundom kan denna variants uppkomst bero
på moränens alltför stora blockrikedom. En indelning af
löfäng-arna med vidt gående parallelism har gjorts af Hesselman (1904, s.
338); framför allt gäller detta om björkbacken, som motsvarar
Ge-ranium silvaticum-ängen, och den fuktiga björkängen, som
motsvarar Sesleria-ä ligen.
4 Af de mindre yppiga barrskogssamhällena uppstår björkskogen i egentlig
mening jfr Hult 1885, s. 192). Här spela risen hufvudro]len i fältskikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
