Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(1
trädgårdarna. Som de säkraste kulturelementen räknar jag
Atjui-legia, Arabis arenosa *suecica, Campanula rapunculoides, Cerastium,
Dactylis. Ribes grossularia och Urtica, men äfven flera af de öfriga
torde höra hit.
1 sydbranten af och rasmarken nedanför det närbelägna
Mörtaberget, ett gnejsberg på alla sidor, äfven nedanför branten bevuxet
med barrskog, växa utom åtskilliga af de nyss uppräknade (i listan
öfver dessa utmärkta med +):
Asplenium septentrionale, Catamagrostis arundinacea, (’altuna vulgaris,
Deschampsia flexuosa, Epilobium angiistifolium, Galeopsis bi/ida (/. rosca
och sulfurescens), Hieracium rodense, Lathyrus silvestris, Myrtillus nigra,
Phegopteris dryopteris och polypodioides, Polystichum spinulosum, Silene
rupestris, Viscaria vulgaris och Woodsia ilvensis.
På bägge dessa platser ingår ett ovanligt stort antal ekväxter.
De allra sydligaste af dessa torde vara Avenastrum, Herniaria och
Libanotis Iden sistnämnda är inom Dalarne funnen endast här.)
Däremot finnas inga arter af utprägladt subalpin karaktär.
Under sin resa genom Dalarne år 1734 besökte Linné
Hykje-berget i Älfdalen. Delta berg stupar med en lodrät brant af c:a
100 m:s höjd rakt åt söder. I den nedanför denna brant belägna
rasmarken (c:a 500 m. ö. h.) förekommer ett egenartadt
växtsamhälle. Linné (1734) uppräknar härifrån 11 af de märkligaste växterna,
nämligen Acer platanoides, Asplenium trichomanes, Astragalus
glycy-phyllus, Geranium robertianum, Polygonatum officinale, Polypodium
vulgare, Pyrola uniflora, Silene rupestris, Tilia ulmifolia, Verbascum
thapsus och Viola mirabilis. Efter Linnés tid har berget besökts
många gånger af skilda personer. Kröningssvärd (1830 o. 1843)
uppger från Hykjeberget dessutom: Actcea spicata. Daphne mezereum,
Equisetum scirpoides, Melica milans, Poa aspera, Pulsalilla vernalis,
Pyrola chlorantha och minor samt Ribes alpinum. Indebetou 11879,
s. 28! upptager Epilobium alpinum, som jag emellertid påvisat vara
E. collinum Sv. Hot. Tidskr. 1909, s. (95)]. Slutligen ger Andersson
(1903, s. 46) en skildring af fyndorten, grundad uteslutande på de
ofullständiga uppgifter, som återfinnas hos Indebetou (1879). Han
anser som sannolikt, att fjällväxterna Epilobium »alpinum»,
Equisetum scirpoides och Poa aspera ha sin hemvist på bergets »kalla,
skuggrika nordsida». Detta är ej fallet åtminstone i fråga om
Epilobium och Poa. Af mig besöktes berget 1912/,06; några iakttagelser
’ Khömngssvähd upptager 1843, s. f>4) E. variegatum, Indebetou (187!), s. 47)
E. scirpoides.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
