Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(1
vid detta besök har jag förut meddelat (Samuelsson 190<>, s. 159).
Bland nya växter har jag här upptagit Anemone hepatica, Arenaria
trineruia, Pijrola media och Pleris aquilina. Jag kan nu tillägga:
Antennaria dioica, Arctostaphglos uva ursi, Asplenium septenlrionale,
Alhg-rium filix femina, lietula verrucosa. Calamagrostis arundinacea,
Coeloglos-sum viride, Convallaria majalis, Epilobium angustifolium, Festuca ovina,
Fragaria vesca, Geranium silvaticum, Hieraciurn chlorellum, cfr. crocatum
i knopp), oxylepium, pellucidum och stenolepis, Lotus corniculatus,
Lgco-podium clavatum f. lagopus, Melampijrum pratense och silvaticum,
Mgr-tillus nigra, Paris quadrifolia, Picea excelsa, Pinus silvestris, linbus idwus
och saxatilis, Salix caprea, Sedum unnuum, Solidago virgaurea, Sorbus
aucuparia, Vaccinium vitis idtca. Veronica officinalis, Viola riviniana,
Wood-sia ilvensis.
Bland de af andra förut uppgifna arterna återfann jag alla utom
Asplenium trichomanes, Equisetum, Geranium roberlianum, Pulsatilla.
Ribes och Viola mirabilis.
Ofvan ha uppräknats 55 arter (utom Hieracia) från Hvkjebergets
sydluta. Denna lista torde dock ingalunda vara fullständig, då jag
ej hade tillfälle att följa rasmarken i hela dess utsträckning. Bland
de nu nämnda ha Acer, Anemone, Arenaria, Asplenium septentrionale
och trichomanes, Aslragalus, Epilobium collimim, Geranium
roberlianum, Ribes, Tilia och Verbascum här sin högsta och nordligaste
kända förekomst inom Dalarne.1 Nordliga arter äro Equisetum,
Hieraciurn cfr. crocatum, Lycopodium och Poa.
Särskildt inom Öfre Dalarnes porlyrområde finnas många andra
berg med m. 1. m. branta stup mot söder. De enda som af mig
besökts äro Björnberget och Vitturn i Älfdalen, men på intetdera
stället påträffade jag någon särskildt sydlig art.
Osmundsberget i Böda har länge varit bekant för sin rikedom
pä för Dalarne sällsynta växter. Berggrunden utgöres af
Leptæna-kalk (af sibirisk ålder). Det är så väl branten mot väster som
björkängarna på sluttningarna, som hysa en synnerligen rik flora.
Själf hann jag vid ett besök (19n/709) endast anteckna de arter,
som förekommo i själfva branten, där kalkstenen går i dagen.
Det högsta skogsskiktet utgöres af strödd lietula odorata samt
enstaka Alnus incana och Popilius tremula.
Snårskiktet utgöres af tunnsådd lietula odorata samt enstaka Picea
excelsa. Popilius tremula, Salix caprea och Sorbus aucuparia.
Fältskikten sammanllyta.
1 I)e öfriga, som af äldre författare uppges här nå sin nordgräns, äro funna
längre norrut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
