Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligaste och östligaste fjället i Öster-Dalarne. Andjusvarden torde
na ungefär samma höjd som Bösjövarden; Långsjöblecket fann jag
genom barometerafvägning vara 785 m. ö. h. Öfriga Ijäll inom
Älfdalen torde nå en höjd af 700—800 m. ö. h. Då man betänker,
att fjällheden på dessa berg har en vertikal utsträckning af några
tiotal meter och björkregionen likaså, inser man, att de alla ligga
under den rationella barrskogsgränsen, som enligt Kellgren (1893,
s. 258) i Dalarne ligger vid omkr. 800 m. ö. h. Alla de afsedda
bergen ligga inom området för dalaporfyrerna, hvilka enligt
Andersson och Hesselman 11907, s. 85) bära en i jämförelse med
atskilliga andra bergarter dålig skogsvegetation. Sannolikt ha vi
att söka i detta förhållande en af orsakerna till existensen af dessa
fjällhedar på en så låg nivå. Äfven torde vindexpositionen spela
en viss roll. Kanske har en skogseld under gångna tider varit den
ursprungliga orsaken till trädbeståndets försvinnande. Under en
tid, då i hela Nordeuropa trädgränserna lågo så afsevärdt mycket
högre än i nutiden, synes det mig otänkbart, att ej dessa nu kala
bergstoppar varit helt och hållet bevuxna med barrskog.
På toppen af Andjusvarden är utbildad en fjällhed med endast
mycket få buskar inströdda. Vegetationen är ej fullständigt sluten,
enär strödda mindre stenar ligga i dagen, andra partier upptagas
af obevuxet vittringsgrus. På en profyta strax norr om en
triangelpunkt anmärktes (l92u/708):
Rikliga- ymniga Cladoniæ, strödda Arclostaphylos alpina, Catilina
vulgaris, Cetraria nivalis (med enstaka apothecier), Empelrum
ni-i/runi och Myrtillus nigra, tunnsådda Azalea procumbens och
Vacci-niiim vitis idæa, enstaka Alectoria rigida, Betula nana (intill 2 dm.
hög) och odorala (l ex. 1 dm. högt), Cetraria islandica, Deschampsia
flexuosa, Juncus tri/idus, Lycopodium selago /’. adpressa, Myrtillus
uliginosa, Polytrichum sp., Popilius tremula (l dm. höga telningar),
Sorbus aucuparia (1 ex. 1 dm. högt) och Stereocaiilon sp.
Längre ned på sluttningarna blefvo små låga björkbuskar
rikligare, likaså Calluna. Här förekommo utom de nyss uppräknade
äfven:
Epilobium angustifoliiim, Lycopodium alpinum, clavatum f. lagopus
och complanatum, Melampyrum pratense, Picea e.rcelsa och Pinus
silvestris (bägge i buskform), Salix caprea, glauca, nigricans och
phylicifolia, alla enstaka.
Langsjöbleckets fjällhed hann jag ej att i detalj undersöka. Här
utgöras fältskikten af m. 1. m. ymnig Calluna med strödda—rikliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
