Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra ris, t. ex. Arctostaphylos alpina och uva ursi, Myrtillus nigra,
Vaccinium vitis ida’a, vidare enstaka Lycopodium alpinum och Salix
depressa. Dessutom förekomma enstaka små buskformiga exemplar
af Betula odorata, Pinus silvestris, Populus tremula och Sorbus
aucu-paria. Äfven här anmärktes Cetraria nivalis med apothecier.
Den från Andjusvarden beskrifna fjällhedstypen är, så vidt min
erfarenhet sträcker sig, den typiska för Dalarnes fjäll. Tillägges
Phyllodoce coerulea, så torde alla fjällväxter, som spela någon större
roll i fjällhedarnas vegetation, vara nämnda. Lågljäll af, som det
synes, alldeles samma typ finnas enlig! Birger (1908, s. 106) äfven
i de närbelägna Härjedalssocknarna Lillherrdal och Linseli.
Huruvida några af dessa nå den höjd, atl de med säkerhet ha varit fjäll
äfven under subboreal tid, är mig ej bekant. Det är dock troligt,
att afståndet från Andjusvarden till närmaste fjäll, som existerat
äfven under den subboreala liden, öfverstiger 50 km. Sernander
(1899, s. 6) uppger, att i tallhedarna inom barrskogsregionens
öfversta del i Jämtland, Härjedalen och angränsande delar af Norge just
de alpina arter, jag omnämnt, ganska ofta förekomma. Alla de af
honom anförda exemplen äro dock hämtade från fjällens
omedelbara närhet. Det skulle ju därför kunna tänkas, att dessa
fjällväxter funnits i den tallhed, som antagligen under subboreal tid klädde
bergstopparna. Men som del ej är kändt, att de i nutiden
förekomma på de centralskandinaviska tallhedarna pä större afstånd
från fjällen, är ett sådant antagande föga sannolikt. Som vi vidare
ej känna, att fjällregionens växtsamhällen efter nyssnämnda tid haft
större utbredning än i nutiden, måste vi antaga, att de typiska
fjäll-hedsväxter, som nu finnas på dessa bergs toppar, ha spridts på
delvis ganska stora afstånd från topp till topp. Värd att särskildt
påpekas anser jag till sist den inom Sverige fullkomligt enastående
omständigheten, att en typisk fjällhed innehållande så utprägladt
alpina arter som de på Andjusvarden växande förekommer på ett
afstånd af blott 20 km. från en formation, där så köldömma träd
som lönn och lind ännu växa (Hykjeberget). Finnes samma alpina
flora på Bösjövarden, hvilket jag har alla skäl att antaga, minskas
afståndet till hälften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
