Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Den kända utbredningen af Gypsophila fastigiata på Gotland är
noggrant angifven af Johansson (1897, s. 190). Den förekommer
här dels på ett par alfvarområden, dels och hufvudsakligen på
sandfält (Johansson 1897, s. 51 o. 53), »på kalkstenshällar eller klippor,
täckta af ett tunt sandlager» och »på lös, ehuru något slenblandad
sand på stränderna». Äfven här förekomma tillsammans med
Gypsophila talrika sydosteuropeiska arter. Som ett exempel på en
ståndort vill jag nämna sandstranden vid Lummelunds bruk (jfr
Vestergren 1909, s. 211). En närmare granskning af de kända
fyndorterna visar, att åtminstone hälften af dessa ligger nedanför
Litorinagränsen, flera vid själfva hafsstranden. Detta utvisar, att
växten haft en stor spridningsförmåga under ett nutiden tämligen
närbeläget tidsskede. Häruti visar den en stor öfverensstämmelse
med en annan osteuropeisk xerotermisk art, Anemone silvestris (jfr
Johansson 1897, s. 171; Sernander 1908, s. 219).
I Finland finnes Gypsophila enligt Hjelt (1906, s. 42) på några
få ställen på karelska näset, t. ex. på sandiga ställen vid sjön
Su-vanto, vid en landsvägskant etc., på ett par ställen på klippor
i Kuusamo, på sandstranden på ön Vysokij i Imandra sjö i ryska
lappmarken samt dessutom sannolikt på några ställen i Satakunta.
Häyrén (1909, s. 216) upptager den utan tvekan för
Björneborgstrakten, hvarvid han tillägger en ny fund ort, nämligen »Kumo vid
landsvägen nära gränsen till Kjulo på sandnio». Vi ha således i
Finland ståndorter af bägge de slag, som finnas i Sverige. — I
Finland förekommer äfven några andra sydosteuropeiska arter. De
flesta och mest utpräglade af dessa finnas dock endast i de
sydostligaste delarna af Finland, framför allt i Karelen. Af de på de
svenska fasllandsfyndorterna för Gypsophila förekommande verkliga
stäppväxterna finnas i Finland endast Carex arenaria och Pulsatilla
pratensis. Dianlhus arenarius har en utbredning som i mycket
öfverensstämmer med Gypsophilas. Dock är Dianthus vida allmännare.
Den förekommer h. o. d. på sandfält och ljunghedar, särskildt
talrikt efter Salpausselkä randmorän ända från ostligaste delen af
Finland till trakten af Åbo (Herlin 1896, s. 80; H.ielt 1906, s. 36),
men äfven längre norrut, där den enligt Hjelt finnes i kajanensiska
Österbotten och pomoriska Karelen samt är nyligen funnen vid
Kusomen på en sandig strand vid norra sidan af Hvita hafvet. Af
särskildt intresse är den af Herlin (1896, s. 32 o. 78) skildrade
förekomsten af Dianthus på Tavastmon i norra Satakunta. Den
förekommer här hufvudsakligen på barlagda sandvtor tillsammans med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
