Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
afhandling sökt visa, alt regionsförskjutningens (under den
postglaciala klimatförbättringen) maximum uppnåddes eller fortfor under
subboreal lid», sammanfattar jag också 1908 p. 418 en sammanställning
mellan denna tid och tillspetsningen af Centraleuropas »période
xérothermique». Och i min kortfattade exposé »Ön the evidences
of postglacial changes of climate furnished by the peat-mosses of
northern Europé förlägger jag trädgränsens högsta uppflyttning i
våra fjälltrakter samt hasselns största utbredning — jfr de subboreala
fynden i det gamla hasselområdets utkanter till den subboreala
perioden, lämnade oafgjordt huru starka de positiva förskjutningar
varit, hvilka faktiskt också utmärkt den atlantiska tiden.
Genom att förlägga Trapas hufvudsakliga förskjutning upp mot
den 60:nde breddgraden till den subboreala perioden, skulle jag
sålunda vilja ytterligare tillskärpa denna min uppfattning om den
ifrågavarande perioden såsom det varmaste skedet i postglacial tid.
När klimatet började blifva så mildt, all man kan karakterisera
det som varmare än nutidens, känna vi icke. Jag liar, närmast pä
grund af mitt fynd i Lerbäcksmossen (1898 p. 3,">9) af ek från den
boreala perioden, sökt visa alt klimatel då var minst lika varmt
som nu, och om att den atlantiska perioden haft gynsammare
vegetationsperioder äro t. ex. såväl Gunnar Andersson, Högbom som
förf. ense. Den boreala periodens kontinentala karaktär har jag
satt i samband med Ancylushöjningen, den atlantiska periodens
in-sulära med Litorinahafvets större utbredning. Kombinationen af
ell genom hela Litorinatiden intill den postglaciala
klimatförsämringen rådande varmt klimat, framkalladt af kosmiska orsaker, och
en minskning af dess insulära karaktär, i den mån landhöjningen
inskränkte Litorinahafvets utbredning, kanske för framtidens
forskning blir en af grunderna till den nordeuropeiska subborealtidens
xerolerma klimat. I så fall skulle de torfmosslager i Centraleuropa,
dit Litorinasänkningens klimatiska verkningar ej sträckte sig, hvilka
äro jämnåriga med våra atlantiska bildningar, visa en med dessa
olikartad utbildning.
Vi komma nu till betydelsen af att bildningar från vår xeroterma
period par préférence finnas inom ett bäcken, hvars passpunkt
ligger så lågt öfver den nuvarande hafsytan, som fallet är med
He-derviken.
Tidigt kunde jag visa, all subboreala skogsbottnar pä Gottland
(Sernander 1894, p. 07) gä ner lill c:a 11 % af L. G.1 Redan lorut
’ Aneroidohservationens felamplitud medger godt en höjning titi 13 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
