Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
hade jag vid mina studier (Sernander 1892) öfver sambandet
mellan nivå- och klimatändringar i Uppland, också för detta landskap
fått låga värden, som jag sedan ytterligare kunnat nedpressa.
Gåf-vastbomossen och Gibomossen i Öster-Löfsta socken (Sernander
1901 p. 82) ligga lågt resp. c:a 20 m. ö. h. och vid c:a 28 % af
L. G. och visa bägge den subboreala igenväxningstypen med
mäktiga skogsbottnar under subatlantisk kärrtorf direkt på gyllja
(1918/U00). Så långt ner som vid Hedervikskärren har jag dock
icke förr iakttagit subboreala lager. Sätter man I.. G. i Iraklen
till c:a 56 in. (Munthe 1894), får man kärren att ligga vid ungefär
13 % af L. G. Nu fogar del sig så, alt jag har en mosse i
närheten af Hederviken, hvilken tyckes sakna märken efter den
subboreala uttorkningen. Det är Vifvelstamossen (Sernander 1900), som
återfinnes längst in i den långa af kärr upptagna dalgången mellan
Orkesta och Hargs kvarn i Skånella. Terrängförhållandena tyda
på, att afsättningen af sötvattensgyttja vid Vifvelsta började, då
hafvet vid sill tillbakaryckande kommit under Hargslröskeln till
en nivå af (i— 6,5 in., knappast 7 m., som jag I. c. p. 46 antager.
L. (i. torde att döma efter isobasernas förlöp]) här ligga c:a 1 m.
lägre än vid Hederviken. Isolationen ägde efler denna beräkning
rum vid 11 % af L. G.
1 Vifvelstamossen är nu lagerföljden:
a. 30 cm. Kärrtorf.
/). 35 cm. Amblystegium-torf.
c. 45 cm. brun Gyttja med gran.
d. 90 cm. Vaucheria-gyttja.
e. Clypeus-lera.
I lager c. anträffade jag 10 cm. ofvan </. en samling bitar af en
kruka, som enligt B. Salin »antagligen härrör från något af de
första 6 århundradena efler Kristi födelse» (Sernander I. c. p. 47).
Vaucheria-gyttjan torde, åtminstone till större delen, vara
brack-vattensbildning (jfr Witte 1905, p. 442). Krukbitarnas plats i
lagerföljden talar sålunda tör, alt bäckenet isolerades från hafvet
vid tiden nära före Kristi födelse. Men jag antar, atl
öfvergången mellan den subboreala och subatlantiska tiden faller
ungefär i öfvergången mellan bronsåldern och järnåldern. Då nu
Hederviken vid 13 % af L. G. ännu bär subboreala vittnesbörd, och
Vifvelsta vid 11 % ser ut all ha isolerats under äldre järnålder,
torde man för Uppland kunna sätta 12 % af L. G. som tidpunkten
för aflösningen mellan de nyssnämnda klimatskedena, naturligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
