Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot utför rörelsen d. v. s. är dess reaktionsorgan. Sådana exempel
skulle kunna anföras i mängd.
Sedan Fitting alltså kommit så långt i sina undersökningar, att han
lyckats uppvisa, att endast märket är förnimmelseorganet för de
påverkningar utifrån, som resultera i hyllets vissnande, blef nästa fråga:
hvarigenom åstadkomma pollinierna vid märkets naturliga pollination denna
retning? Något sårande af märkesytan kunde det ju då knappt vara
fråga om, utan vid naturlig pollination måste förnimmelsen framkallas
på något annat sätt.
Fitting kom nu på den tanken att undersöka, om ej pollenet kunde
verka omedelbart, innan det ännu börjat gro, ja, om inte rent af dödadt
pollen kunde framkalla posttlorationsfenomen. Vore detta fallet, låge det
ju nära till hands att antaga, att pollenets egenskap att genast orsaka
t. ex. vissnande berodde på inverkan af något kemiskt ämne, som funnes
hos pollinierna. 1 själfva verket visade sig också, att icke blott ogrodt
pollen, utan äfven dödadt pollen, som anbragtes på märket hos en bel
del orkidéer af skilda släkten, icke blott framkallade blommans vissnande,
utan äfven andra posttlorationsfenomen, såsom märkeshålans hopslutning,
könpelarens ansvällning, ja, hos vissa arter till och med en begynnande
ansvällning af fruktämnet. Fitting fann, att hos hvarje orkidé, där
normal pollination förorsakar blommans vissnande, åstadkommes samma
resultat äfven med dödadt pollen Ofta är det t. o. 111. likgiltigt, 0111
pollenet härstammar från alldeles främmande arter eller rent af från
andra släkten.
Nästa viktiga upptäckt Fitting gjorde var, att det dödade pollenets
verksamhet i högsta grad var beroende af sättet för pollenets dödande.
I vattenånga eller i kloroform dödadt pollen verkade, när det gällde att
orsaka endast vissnande, precis lika bra som om det vore lefvande;
däremot hade pollen, som dödats genom kokning i vatten, alls ingen
verkan. Olikheten visade sig bero därpå, att vid kokning i vatten det
verksamma ämnet löses upp och går i lösningen. Pollinierna förlora sin
förmåga att förkorta blomningstiden, men denna egenskap får
vattenlösningen i stället. Inkokas nämligen denna, sä får man ett extrakt, som
på märket utöfvar precis samma inverkan som dödadt pollen. Häraf
framgår alltså, att vissa postflorationsfenomen framkallas af i vatten
lösliga ämnen, som finnas hos pollinierna.
Af hvad natur äro nu dessa ämnen? Fitting fann snart, alt ämnet
i fråga löses äfven i kallt vatten och —■ något som är af särskild vikt att
framhålla — utan att pollencellerna dödas och utan all vattnet extraherar
några ämnen från pollencellernas inre. Alunet i lråga bildas således icke
inne uti pollenkornen, utan befinner sig på ytan af pollinierna
tillsammans med det pollenceller i allmänhet öfverdragande viscinet. En
förberedande kemisk undersökning på det knapphändiga malerialet visade,
att ämnet i fråga är af organisk natur, men ej något enzym.
Nästa steg i Eittings lindersökningar gick ut på att utreda, om och i
sä fall hvilka af de olika postflorationsföreteelserna det vore, som
uteslutande kunde framkallas af det ena eller det andra af de olika yttre
inverkningsmedlen. Utrymmet tillåter icke att här redogöra för några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
