Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(112
Sjön Hallaren, i den utsträckning den hade tills för några år
sedan, var en med konst åstadkommen uppdämning för att skaffa
vatten till grufdriften vid Sala grufva. Därvid afstängdes det forna
afloppet mot Dalälfven och vattnet leddes genom en gräfd kanal,
Dofte graf, ned till Klasbomyran, som vattendränktes, och vidare
till Sala damm och grufvorna. Af sju mindre sjöar bildades en
enda sjö: Hallaren.
När detta ungefärligen ägde rum, veta vi också, tack vare en
gammal hemmansägares, Lars Erssons i Klasbo, stora intresse för
kulturhistoriska minnen. Han hade lyckats komma öfver en del
gamla skattelängder, som ban visade mig vid ett besök hos honom,
och dessa gifva mycket viktiga data. Ur dessa erfors bl. a. att en
bonde, Lasse Persson i Klasboda, betalt skatt år 1539 och följande
år för vissa jordområden. För år 1547 finnes i marginalen
antecknadt: »Tlienna är fri för skatten och måla spanmalt» och för 1548:
»Lasse Persson, Klasboda 1 markl.: Thenna är skattefri för then
skada hyttvattnet honom gjort hafver på sina ängar och ägor.»
Häraf framgick att uppdämningen skett strax töre 1547. Om andra
ägare fanns t. o. m. antecknadt, att hemmanen ödelagts genom
uppdämningen. Uppgifterna gälla Klasbomyran, som icke kunde
dämmas förrän Hallaren fått sina dammar i ordning. Enligt
af-vägningsprotokoll var växplatsen för Scirj>us radicans före
däm-ningen kärrmark och blef sedermera öppet vatten, så att man
obehindradt kunde ro och fiska där. Och i öfver 350 år förblef den
på detta sätt, tills aftappning nu för ett par år sedan ägde rum.
Då nu arten växte på sur dyjord, men icke i vatten, åtminstone
icke i så djupt, som här var före tappningen, måste den ha
inkommit efter torrläggningen. Men detta är nu icke det enda
underliga beträffande denna nyvordna fastmarks
vegetationsförhål-landen.
Måhända finnes Scirpus radicans flerstädes i vårt land, hvarför
det kan vara skäl att, då S. silvaticus påträffas, litet nogare granska
densamma. Som jag under sommarens lopp skulle besöka Norra
Råda, hade jag just hall Scirpus radicans i tankarna och träffade
den nu hell oväntadt i Västmanland. Det hade varit mycket lätt
att här förbise den, om icke tanken på växten legat före.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
