Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(116
Synnerligen anmärkningsvärda äro cilierna i Millikarnas kanter;
dylika bildningar äro, mig veterligt, ej kända hos någon annan art
af o/fyacea-gruppen. Äfven beträffande vårtorna på bålens öfversida
och de nästan klotformiga, tjockväggiga sporerna står den ganska
isolerad.
2. P. olivaeea (L.) Ach. P. olivacea (L.) Ach. a corticola
Schær.; Th. M. Fries, Lich. scand., pr. p. max. har tämligen tunn,
på äldre delar matt, på yngre vanligen något glänsande, ljust
ka-stanjebrun eller grönbrun, på öfversidan gropig eller rynkig bål,
ganska tätt tryckt till underlaget (och saknande vårtor, soral och
isidier); dess flikar äro plana, breda (vanligen 3—5 mm.), i spetsen
afrundade och naggade och sammanväxa eller sammansluta sig snart.
Apothecierna, oftast tillstädes i stort antal, äro vanligen 2—4 min.
i diameter, med ljusbrun, något glänsande disk och tunn, slät eller
svagt rynkig bålkant. Sporerna äro äggrunda eller ellipsoidiska,
13—16(—18) ii långa, (6—)7—9 ft tjocka, med föga förtjockad vägg.
P. olivacea är vanlig i Stockholmstrakten, ehuru den ej
förekommer i synnerligen stor individmängd, och växer företrädesvis på
björkstammar eller grenar med slät bark, mindre ofta på al,
äppelträd, asp och andra löfträd, mycket sällan på naken ved
(gärdes-gårdar, staket o. d.). Starkare beskuggning fördrager den mindre
väl, men är i detta hänseende ej så känslig som P. aspera. På sten
har jag ej funnit den.
I norra Sverige, särskildt i fjälltrakterna, har den ofta mörkare
och mera glänsande bål. Huruvida här föreligger en af ståndorten
betingad modifikation eller en särskild ras, torde endast genom
undersökningar i naturen kunna afgöras.
Schærers P. olivacea a corticola (Lich. helvet. spicileg., p. 466)
innefattar äfven P. subargentifera Nyl. ( = b. conspurcata Schær.) och
den densamma närstående P. glabra (Schær.) Nyl. (= a. glabra
Schær. pr. p.). Den senare, som mig veterligt ännu ej anträffats i
Sverige, erinrar om P. olivacea men igenkännes lätt bland annat
därpå, att bålen är tjockare och icke eller blott obetydligt gropig
eller rynkig på öfversidan; dess llikar äro ej så tätt tryckta till
underlaget och särskildt på yngre delar beklädda med små, vid
stark lupförstoring märkbara hår.
Märglagret färgas rödt vid behandling med klorkalk.
Apothecier-nas kant är tjockare och mera tydligt naggad. Att döma efter de
få herbarieexemplar, jag sett, växer den gärna på mera
sönder-klyftad och sprickig bark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
