Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221)
Det kan i samband med det lüir anförda fallet möjligen vara på
sin plats att nämna några ord om fjällväxter i barrskogsområdet i
allmänhet. Att förekomsten af de här dryftade fjällväxterna i själfva
tallskogen, utom af berggrunden, äfven står i direkt beroende af
samma växters förekomst på de närbelägna fjällen, torde vara klart.
Från fjällen kan tallområdet, ifall de gamla fjällväxtexemplaren
genom konkurrensen med typiska låglandsväxter skulle duka under,
ständigt matas med nytt material. Förekomsten af dessa fjällväxter
i denna ovanliga miljö kan sålunda mycket väl förklaras genom
fullt recent nedvandring från det ovanliggande fjället, och
uppställandet af någon relikthypotes i öfverensstämmelse med hvad
Sernander1 gjort för liknande jämtländska förekomster är ingalunda
behöfligt. Emellertid är det tydligt, att dessa växter mycket väl
kunna vara synnerligen gamla, ty med tanke på exempelvis
Pinguicula alpinas förekomst på Gotland är det intet omöjligt däri,
att dessa arter vuxit på sina nuvarande lokaler äfven under det
postglaciala klimatoptimets tid. Att emellertid draga några som
helst klimatologiska slutsatser af dessa växters förekomst
förefaller mig dock logiskt sedt omöjligt, då intet som helst talar emot,
att de kunna vara nedvandrade i recent tid. Att tvda dem som
glacialrelikter2 är redan därför omöjligt, att det genom Thore
Fries3 undersökningar blifvit ådagalagdt, att någon period med
verkligt arktiskt klimat aldrig existerat i den nuvarande
tallskogsregionen i postglacial tid, utan att säkerligen en skogsflora följt
den afsmältande landisen i spåren. Klimatet var efter isens
af-smältande till och med betydligt varmare än nil. Att häraf draga
den slutsatsen, att vid isens afsmältande öfver hufvud taget inga
fjällväxter förekommo i den nuvarande tallregionen, anser jag
detla oaktadt för oriktigt. Det är nämligen ett förhållande, som
vid vandringar i de lappländska trakterna mycket snart faller i
ögonen, att fjällväxter äga en alldeles särskildt stor förmåga att
först af alla taga i besittning »nytt land». På upptrampade stigar,
nygräfda diken och öfver hufvud barlagd jord i allmänhet är det
slående, att äfven långt nere i barrskogsregionen fjällväxter så
1 R. Sehnander: Fjällväxter i barrskogsregionen. Bih. K. V. A. lid 24, Afd. 111.
Stockholm 18!I9.
- D. v. s. som lämningar efter en tid med arktiskt klimat.
3 Thore Fries: Postglacial Regionenverschiebungen im nördlichsten Schweden.
Bull. Geol. Inst. Upps. Vol. <J. Uppsala 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
