Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222)
godt som regelbundet infinna sig och dominera,1 medan de växter,
som utgöra hufvudmassan af den omgifvande vegetationen, rent
af saknas eller äro relativt underordnade. 1 de östra delarna af
norrbottniska Lappland (t. ex. i trakten af Dokkas i Gellivare ca.
250 m. ö. h.) är det mycket vanligt att se exempelvis Astragalus
alpinus, Gnaphalium supinum, Sibbaldia procumbens samt Cetraria
cucullata, Cetraria nivalis, Solorina crocea i ofta märkligt stora
mängder växa på nyssnämnda lokaliteter. Äfven är det påfallande
att då högfjällsväxter (ex. de för Raggisvaara-massivet uppräknade)
förekomma på fast mark i björkregionen, det så godt som
undantagslöst är på de talrika, större eller mindre recenta
flytjordsområden,2 som ofta förekomma i björkskogen (jfr ex.
Abisko-trakten, där sådana växter som Dryas octopetala, Pedicularis hirsuta,
Phaca frigida, Saxifraga aizoides, Saxifraga oppositifolia m. 11. växa
just på sådana lokaler i stor myckenhet). Då isen drog sig
tillbaka, uppstod nu gifvetvis väldiga ytor af obevuxet land, och i
enlighet med det ofvan förda resonnemanget håller jag det för
ytterst sannolikt, att dessa sträckor först af aili togos i besittning af
fjällväxter. Som ofvan nämnts håller jag det därför icke för
omöjligt, att exempelvis Salmi-växterna äro lämningar t. o. m. från denna
tid, men betrakta dem som klimatindikatorer för en viss tid
(glacial-relikter) kan jag gifvetvis ändock icke.
Två andra tydningsmöjligheter återstå, och det är att betrakta
de nämnda växterna som atlantiska eller subatlantiska relikter.
Som bekant skall enligt den Blytt-Sernanderska teorien under
den tidigare delen af Littorinatiden funnits en period (den
atlantiska), då klimatet icke blott var varmare, utan äfven fuktigare än
nutidens. Sernander3 har sökt göra troligt, att en viss grupp af
fjällväxtförekomster i Jämtland endast kunna förklaras genom
antagande af, att ett dylikt klimat rådt under postglacial tid.
Sernander anser det nämligen icke troligt, att de äro nedvandrade
i recent tid. Skälen härtill äro4 att »de ifrågavarande utposterna
ofta förekomma flera tillsammans i samma samhälle» samt »att
1 Sernander (Fjällväxter i barrskogsregionen p. 37 f.) har i stor utsträckning
visat, att en sådan kolonisering ägt rum på landsvägskanter etc. i de
centralskandinaviska fjälltrakterna.
2 Se R. Sernander. Flytjord i svenska fjälltrakter, (i. F. F. Bd 27. Stockholm
1905.
3 Se Sernander ■ Om s. k. glaciala relikter, liot. Not. Lund 18H4.
1 Se »Fjällväxter i barrskogsregionen» sid. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
