Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(80)
blomställningar framkommit. Alla blomsamlingarna voro ännu ilen 28
augusti mycket litet utvecklade.
I)et synes mig ej omöjligt, att Scirpus radicans redan före sjöns
tappning vuxit vid dess stränder och sedan så småningom efter
torrläggningen spridt sig på den nybildade fastmarken.
Till sist kan det vara af intresse att påpeka, att jag i mitt herbarium
äger ett exemplar af Scirpus radicans, påtecknad!: »Karlstad 20/VII 1902.
A. Hulphers.» Växten är således känd från två ställen i Värmland.
K. V. Ossian Dahlgren.
Myosotis cæspitosa Schultz var. borealis nov. var.
Redan för 20 år tillbaka fästes min uppmärksamhet vid en liten
Myosotis. som jag fann vid Luleälfvens stränder, något nedanför Stora och
Lilla Luleälfs sammanflöde, invid min dåvarande bostad, Storbacken i
Jockmocks socken af Lule Lappmark. Utan att ingå i en mera
detaljerad undersökning af växten antog jag till en början, att det var vanlig
Myosotis cæspitosa, och gladde det mig att hafva funnit denna växt
ofvanom sin i Hartmans llora angifna nordgräns, Ume Lappmark.
Då jag några år senare fick min bostad förlagd till Jockmocks
kyrk-plats. fann jag att växten äfven här, 5 mil ofvanför den nyssnämnda
fyndorten, tillhörde älfstrandens flora. Det är emellertid först under de
senare ären jag börjat studera denna egendomliga lilla Myosotis något
närmare på ett mycket rikhaltigt material, som stått till mitt förfogande
under alla stadier af växtens utveckling, och har det därunder blifvit
min uppfattning, att vi här hafva att göra med en ny varietet. Olikheten
med hufvudarten synes mig till och med så stor, att det torde kunna
ifrågasättas, huruvida icke växten rätteligen borde anses som egen art.
Vissa karaktärer synas åter tyda på hybridisering mellan M. cæspitosa
och M. silvatica. Häremot talar dock den omständigheten, att M.
cæspitosa icke förekommer inom området, hvarjämte en så vidsträckt
utbredning af en hybrid, som denna växt företer, vore mera ovanlig.
Beskrifning: Stjälk trind med glesa, tilltryckta hår, 5—17 cm. hög,
späd, men icke slak. Orthlad 1 2 cm. langa, 2—4 mm. breda, alla,
äfven de nedre, oskaftade. Blomkrona 2—3 mm. vid. Blomfoder 2—3
mm., af skaftets längd. Fruktskaft oftast ensidigt riktade utåt eller snedt
uppåt. Nötter med antydan till kanl. Frösättning svag.
Karakteristiskt för växten är att de nedre stjälkbladen tidigt gulna och
vissna bort. I växtens senare stadium utväxa sterila bladrosetter från
rothalsen.
I blomstadiet är växten oftast enkel och ogrenad, i likhet med den af
Neuman beskrifna f. simplex, men är tydligen icke identisk med denna,
enär de Mesta exemplar på sensommaren grena sig vid eller ofvan,
någon gång nedom stjälkens midt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
