Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(81)
Vid en jämförelse med M. cæspitosa framträda följande olikheter:
M. cæspitosa har de nedre bladen skaftade, då däremot v. borealis har
alla bladen oskaftade.
Hos hufvudarten äro fruktskaften ofta mer än dubbelt längre än
fruktfodret; hos varieteten äro fruktskaften af fodrets längd, stundom kortare.
Stjälken, som hos hufvudarten grenar sig nedom midten, ofta nog redan
från basen, är hos varieteten vanligen ogrenad till ofvan midten. Af den
slakhet, som utmärker M. cæspitosa, linner man hos den här ofvan
beskrifna lilla varieteten intet spår; knippena äro raka och styfva.
Växten förekommer, icke sällsynt, på uppslammad gyttja, ofta på
fuktig mossa, vid Lule älfs stränder, och detta till den grad exklusivt, att
det aldrig lyckats mig att anträffa ett enda exemplar på andra liknande
lokaler.
Myosotis cæspitosa Schultz var. borealis O. Vester], n. var. Gaulis
tenuis, teres, erectus, 5—17 cm. altus, pilis adpressis sparse præditus.
Folia 1—2 cm. longa, 2—4 mm. lata, omnia (etiam folia inferiora)
petiolis carentia. Calyx 2—3 mm. longus e longitudine pedicelli floriferi.
Corollæ diam. 2—3 mm. Pedicelli fructiferi sæpissime unilateraliter
directi, oblique erecti—patentes. Carpidia levissime marginata. Parce
fructiflcans.
Differt a typo foliis basalibus non petiolatis, pedicellis fructiferis e
longitudine calycis vel brevioribus, caule sæpissime in parte inferiore
simplici, quam in typo lirmiore.
Hab. locis limosis vel muscosis ad ripam fluminis Luleälf Lapponiæ
Lulensis haud rara.
Otto Vesterlund.
Några uppländska växtlokaler.
Epipogium aphyllum (Schmidt) Sw. Österåkers s:n, i skogen på sjön
Gamsvikens ö. strand. Växten blommade 1910 särskildt rikligt, i det att
24 blommande exemplar iakttogos på den synnerligen inskränkta lokalen.
Crambe maritima L. I juni d. å. iakttagen af fil. stud. It.
Bryant-Meisner på Prästkobb i Möja socken. Lokalen torde vara den
nordligaste kända i Sverige.
Hutchinsia petræa L.\ R. Br. Denna i Uppland förut endast på
Runmarö af G. Lagerheim funna art anträffades i maj d. å. ej långt från Berg
på Stora Möja, Möja socken, där den sparsamt växte i breccian nedanför
en liten mot söder stupande förkastningsvägg. Antagligen var breccian,
som ju ofta är fallet, kalkhaltig, då utom Hutchinsia flera växter, som
föredraga kalkhaltig mark, t. ex. Epipactis latifolia och Anthyllis vulneraria.
växte här.
Vicia Lathyroides L.). Möja socken, nära Berg på Stora Möja,
tillsammans med föregående.
Sten Selander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>