Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270)
Beträffande ståndortens beskaffenhet finner man var. arenaria på
Gotland nästan blott på långgrunda stränder af fin kalk- och
lerblandad sand. Växten bildar ej slutna bestånd men går delvis
utanför stranddriften, så att många individ tidtals bli utsatta för
saltvattnets omedelbara påverkan ( locis arenosis infestat is», Fr.
1. c.). Dess följeslagare pläga vara Spergula salina Presl. och
stundom Sp. fascicularis Lönnr., Suæda maritima (L.) Dum. var. prostrata
Mort., Salicornia europwa L. /’. procumbens (Sm ), Artemisia
maritima L. Ii allmänhet var. humifusa), Centaurion erythræa Rafn /’.
subprocumbens Wittr., Agrostis stolonifera L. var. maritima (Lam.)
Murb. eller lågväxta former, som närma sig denna varietet,
Trig-lochin maritimum L. (ej sällan /’. falcatnm K. .Joh.).
Vid första anblicken af gotländska exemplar af Gl. maritima var.
arenaria frapperas man af deras slående likhet med den i
Tromsö-trakten insamlade och under sista årtiondet genom växtbyte under
namn af Gl. reptans utdelade formen. En noggrann jämförelse
särskildt med hänsyn till stolonerna visar, att dessa former äro
identiska. Att ståndarknapparna äro slutna hos de fem af 111ig
granskade Tromsöexemplaren, kan ej betyda mycket hos dessa
växter, som äfven vid långt sydligare breddgrader uppvisa växlande
grad af fertilitet. De nämnda exemplaren härleda sig från: Tromsö
7 och 8 aug. 1905 (leg. Elin, Peters och Selander), Tromsö juli
1906 (Peters och Selander), Tromsöen aug. 1899 och aug. 1908
(Andr. Notö). Alla dessa utgöra således Gl. maritima var. arenaria.
Likaså exemplar från Hero i Helgeland, hvilka jag genom
Fiskeri-inspektör A. Landmarks välvilliga tillmötesgående fått granska.
Antagligen gäller detsamma om de i Kroks uppsats (1899, noten
ä sid. 141) omtalade grofväxta exemplaren från Tromsö och kanske
till och med om allt i Tromsötrakten insamladt material. I alla
händelser finnes anledning att företaga en granskning af alla
tillgängliga stolonbärande herbarieexemplar från Norges kust söder
om Finmarken för att få utrönt, huruvida icke sydgränsen för Gl.
vilfoidea i Norge, som enligt senaste källor (O. Dahl 1906) skulle
ga öfver Hero, bör förläggas till omkring 70 breddgraden, hvilket
bättre öfverensstämmer med artens utbredning i polartrakterna. På
Grönland gär den visserligen ned lill ungef. 60° n. b. vid Amitsok
(enl. Berlin 1884 p. 80); men det bör ej förvåna, då
medeltemperaturen för juli är densamma vid Grönlands sydspets och Norges
nordligaste kuster, nämligen 8° C.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
