Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269)
skotten och nästan glatta vippgrenarna äfven liar Gl. marilimas
öfriga artkännemärken, såsom långa ståndarknappar och »spetsiga»
blomfjäll. Det sista kännetecknet är kanska ej fullt så tydligt
utprägladt som bos västkustexemplar, beroende på att de senares
blomfjäll i det bela äro mer förlängda (3,5—4 mm.) än hos den
gotländska formen (vanligen 3—3,5 mm.). För öfrigt är det
vanligen blott i profilställning, som den typiska Gl. maritimas
blomfjäll verkligen synes spetsigt (acutus).
I allmänhet öppna sig antererna och utsläppa dugligt pollen;
fruktsättningen är då också god. Men exempel på nedsatt fertilitet
finnas. I samma vippa kan det någongång förekomma öppna
ståndarknappar med dugligt pollen och ständigt slutna med dåligt eller
alldeles odugligt sådant (så hos enstaka exemplar från Vågorne vik).
Dålig fruktsättning har jag observerat på exemplar från Sigleifs
strand i Näs socken samt från Sundre. De sistnämnda, som växte
ända ute vid vattenranden, kunna möjligen tagit skada af alltför
långvarig överspolning liksom vid Skibollen i Norge (Heintze 1908
p. 22). Det kan redan i detta sammanhang vara skäl att nämna,
att de sterila blommorna förekommo på växplatser där
stolonbild-ningen var förenad med riklig birotsutveckling men primära
bastarder fullständigt saknades. Benägenheten för sterilitet står i detta
fall utan tvifvel i sammanhang med förökningen på könlös väg
och har ingenling med hybridisering att skaffa.
Gl. maritima var. arenaria må ej förväxlas med hybrider af Gl.
(listans (L.) Wg., den enda växtgeografiskt möjliga. Ty inga
morfologiska karaktärer peka mot denna art. För öfrigt har jag vid
Burgsvik sett Gl. distans x maritima, och den gaf sig genast till
känna genom blomfjällens form, tämligen rikt sträftaggiga
vippgrenar, kraftigt vegetativt system, fullständigt sterila blommor ocb
förlängd blomningstid som hos Gl. dislans. Denna sista art
utvecklar nämligen flera successiva generationer af blombärande skott
(Raunkiær I p. 570) ocli fortsätter därför allmänt sin blomning till
långt fram på hösten; enstaka vippor med öppna blommor har jag
sett vid Visby så sent som i slutet af november under sistförflutna
hösten. Den gotländska Gl. maritima däremot utmärkes genom
kort blomningstid, som börjar vid midsommartiden. Den 15 juli
förra sommaren var den på somliga växtplatser alldeles
utblommad ocb i augusti voro årets fertila strån spröda och halmfärgade
samt fullständigt afdöda. Det händer aldrig, att de under året
framkomna stolonerna öfvergå till inflorescensbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
