Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282)
ningsområde i hög grad har sina egendomliga groddskott all lacka,
är bekant. Denna alläggar-typ med de vegetativt-florala skotten
bågigt neddignande till marken, hvarest groddskotten rota sig, är
mycket sällsynt; jag känner föröfrigt i den nordiska iloran blott 4
fall: Ayrostis canina, Heleocharis multicaulis, Fesluca ovinn v. viviparci
och Poa balbosa. Jfr Sernander 1901 p. 394.
En del af de stora klumpiga groddskotten, särskildt de, hvilka
alstras på de kortare, upprätta, ej nedliggande skotten, som
Haglund p. 111 beskrifvit, lossna och affalla. Dessa torde emellertid
endast lämna bidrag till den lokala vattendriften.
Man har inga andra spridningsenheter, som kunna förmedla
vandringar på långa afstånd, mer än de små, af langa kalkborst
omgifna frukterna. Dessa kalkborst kunna enligt min åsikt
synnerligen väl åstadkomma en epizoisk spridning. De äro nämligen
mot spetsen försedda med sparsamma taggar, hvilka, som redan
Ascherson och Græbner framhållit, äro bakåtriktade.
Äfven den endozoiska spridningen torde ha betydelse. Det bör
påpekas, att vattenfåglar, som t. ex. framgår af Birgers listor öfver
matsmältningskanalens innehåll hos Anas boschas L., förtära ganska
små cyperacéfrukter.
Tyvärr hafva hvarken Haglund, Dahlgren eller jag varit i
tillfälle att se Sc. radicans senare på året än i augusti, då ännu icke
frukterna hos oss åren 1909 och 1910 hunnit mogna. Liksom
Haglund p. 110 vid Hallaren har emellertid äfven jag funnit väl utbildade
unga frukter. Om också ett större antal frukter, än hvad fallet
torde vara med den närbesläktade Sc. silvaticiis, som icke utbildar
groddskott i den florala regionen, felslå, finnes ingen anledning
antaga att ej åtskilliga komma till mognad. 1 Bergens museums
herbarium ligga l. ex., enligt vänligt meddelande af Jens Holmboe,
exemplar från Hitterdal, insamlade af E. Jörgensen den 14 aug.
1884, hvilka ha mogna, till en stor del redan lossnade frukter.
Om man frånser de ännu, som nämndt, till sin synekologi
outredda Värmlandsförekomsterna, anser jag sålunda, alt vi ur
in-vandringshistorisk synpunkt i Se. radicans äga ett motstycke till
Hiccia natans, hvars sena invasion till våra vatten jag i en
föregående uppsats om sjön Hederviken p. 10 framhållit. Jag ber att
till den anhållan om Riccia na/ans-lokaler, jag Hera gånger och
senast i den citerade uppsatsen riktat till svenska botanister, foga
ännu en, nämligen om Sc. radicans-\okn\ev. Hell säkert komma
nya sådana atl uppdyka under de närmaste åren, och o ni växten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
